Kategori: Okategoriserade (sida 1 av 6)

Tyck till på Pressfrihetens dag – webbinarium den 3 maj

Missa inte Vänföreningens webbinarium den 3 maj med spännande samtal om yttrandefrihet. Kan man vara både aktivist och journalist? Hur mår pressfriheten? Och var det rätt av twitter att stoppa Trump? Lyssna på experter och tyck till själv.

På den internationella världsdagen för pressfrihet den 3 maj håller Vänföreningen webbinarium följt av årsmöte. Med start kl 15 bjuds på ett interaktivt program där namnkunniga föreläsare tar sig an olika ämnen innan publiken får ta ställning med hjälp av mentometer.

Webbinariet leds av Monica Löfgren Nilsson, prefekt på JMG, och Kristian Wedel, journalist på GP och styrelseledamot i Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.

Alla är välkomna, webbinariet hålls via Zoom. Anmäl dig till till vanforeningentorgnysegerstedt@gmail.com så får du en länk för att delta.

Ur programmet:

  • Välkommen!
    Monica Löfgren Nilsson, prefekt, JMG, och Kristian Wedel, journalist på GP och styrelseledamot i Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.
  • Varför har vi pressfrihetens dag?
    Ulla Carlsson, UNESCO-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik, JMG.
  • Rätt att stoppa president Trump på Twitter?
    Beslutet att stänga ner presidentens konto har skapat debatt. Vissa anser att det riskerar att underminera yttrandefriheten, andra menar att det är det enda rätta eftersom presidenten bröt grovt mot reglerna.
    Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef på Dagens Nyheter som skriver analyser om digital medieutveckling och mediepolitik.
    Nils Funcke, journalist och författare som skrivit flera böcker om tryck- och yttrandefrihet och ofta anlitas som expert i medierna.
  • Yttrandefrihetens grunder
    Ett juridiskt perspektiv på pressfrihet och yttrandefrihet.
    Anna Skarhed, ordförande i Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne och f.d. justitiekansler.
  • Kan man vara både aktivist och journalist?
    Hur går det att förena journalistens opartiskhet med att aktivt ta ställning i samhällsfrågor?
    Björn Tunbäck, journalist vid SVT som arbetar med att få den svenske journalisten Dawit Isaak frigiven.

 

 

Följ Fredsdagen den 8 maj på temat framtidstro

Den 8 maj kl 19 ordnas Fredsdagen på temat Framtidstro – fred, frihet, demokrati. Lyssna på föreläsningar, musik och poesi kring hur vi bygger framtidstro och ett samhälle som balanserar demokrati, fred och frihet.

Fredsdagen ordnas varje år den 8 maj som en samling för demokrati, mänskliga rättigheter och alla människors lika värde och mot krig, nazism och politiskt våld. I år kan evenemanget följas via Facebook, följ länken till Framtidstro – fred, frihet, demokrati (det är möjligt att delta utan att själv vara Facebookanvändare).

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne är en av arrangörerna, tillsammans med Jonsereds herrgård Göteborgs universitet, Judiska församlingen i Göteborg, Svenska kyrkan: Göteborg domkyrkoförsamling och Kultursamverkan Göteborgs stift, Sensus studieförbund, Bokmässan och Innerstaden Göteborg.

Under år 2020 släcktes stora delar av världen ner. Vi i väst fick smaka på vad det kan innebära att leva i ett mindre fritt samhälle. Hur är det att leva under striktare former av ofrihet? Att ha en vardag präglad av miljökatastrofer, väpnade konflikter, förföljelse och annat som inskränker människors såväl fri- och rättigheter som möjligheter? Hur bygger vi framtidstro och ett samhälle som balanserar demokrati, fred och frihet?

Med föreläsningar, poesi- och musikframträdande, samt konst, vill vi belysa de här frågorna:

Poesi av Lina Ekdahl, uppmärksammad och prisad poet från Göteborg.
Föreläsningar av Fredrika Lagergren Wahlin, statsvetare och vicerektor Göteborgs universitet, styrelseledamot Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne, Per Svensson, kulturjournalist, mottagare av Frihetspennan 2020, och Ingrid Lomfors, historiker och överintendent Forum för historia.
Musikframträdande av Martin Bagge, vissångare, författare

Konferencierer: George Braun, Judiska församlingen i Göteborg, och Maria Bergius, Domkyrkoförsamlingen i Göteborg.

Sändningen sker den 8 maj mellan 19-00 och 20.30 från Domkyrkan i Göteborg men den kan bara ses via Facebook – klicka här för att komma till sidan. Evenemanget går även att se i efterhand.

Motstånd

Dessutom visas utställningen ”Motstånd” på Domkyrkoplan i Göteborg 3–23 maj. Utställningen producerades av Forum för levande historia inför Förintelsens minnesdag i år. ”Motstånd” handlar om enskilda personer som stod emot, som valde att gå mot strömmen och ta kampen mot den nazityska terrorn. De kom från olika samhällsskikt med olika religiösa och politiska uppfattningar. Deras motstånd kunde också se olika ut.

Regler aktivism och verk

Inne i Domkyrkan visas utställningen ”Regler, aktivism och verk” den 3–23 maj som belyser motstånd och aktivism både i handling och tanke.  Medverkande konstnärer: Tekla och Rakel Bergman Fröberg, Azadeh Esmaili Zaghi, Jan Matsson, Ulyana Nevzorova och Björn Perborg. Curator: Ulla Mogren, konstnär.

 

 

 

 

Segerstedtföreläsning gav ny bild av allt mer desperata extremister

Hur ser de högerextremas världbild ut och vad säger de när de tror att ingen utomstående hör? Journalisterna Patrik Hermansson och Jenny Strindlöv vet. I årets Segerstedtföreläsning berättade de om hur de infiltrerat extremhögern.

Både Patrik Hermansson och Jenny Strindlöv tycker att det är viktigt att fler förstår hur de högerextrema ser på världen. I årets Segerstedtföreläsning den 10 mars delade de med sig av sina erfarenheter av en rörelse som blir allt mer desperat, våldsbenägen och farlig.

– De högerextrema blir lite mer våldsamma för varje år. Många som gick med i den så kallade alt-rightrörelsen för några år sedan har blivit politiskt deprimerade, de tycker inte att Trump gjorde tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt. Vi andra kan tycka att det ser ut som att de vinner, men inifrån tycker de inte att det händer tillräckligt så vi ser fler och fler som säger att det inte finns någon politisk lösning. Tidigare var det något som bara de allra mest extrema aktivisterna sa och skrev, men nu börjar den typen av ordalag användas mycket bredare, säger Patrik Hermansson.

Han är researcher på den brittiska organisationen HOPE not hate, närbesläktad med svenska Expo, men blev känd sedan han som journalist lyckats infiltrera först den brittiska och sedan den amerikanska alt-rightrörelsen under ett år, fram till hösten 2017. Hur det gick till har han bland annat skildrat i artikeln På insidan av Alt right-rörelsen i Expo.

Jenny Strindlöv har liknande erfarenheter. Hon bevakade den svenska delen av den högerextrema alt-rightrörelsen inifrån vilket resulterade i ett uppmärksammat program för Uppdrag granskning 2018, Alternativhögern i Sverige och tre artiklar i Expressen.

– Jag anmälde mig till en av deras konferenser för att höra hur de pratade när de trodde att de kunde vara sig själva och inte trodde att ”pk-media” var där. På konferensen knöt jag kontakter med olika personer och blev snabbt medbjuden på olika middagar och fester i den rasideologiska miljön i Stockholm, berättar Jenny.

Intellektuell image

Hon tror att hon lyckades ta sig in för att hon är kvinna – högerextremisterna var tacksamma att ha lyckats rekrytera en kvinna till en rörelse som annars är väldigt mansdominerad. Yrkesmässigt var det däremot en blandad skara. De flesta uppfattade sig som relativt intellektuella och såg sig som en del av en växande ideologisk rörelse.

– Jag tror det finns en bild inne i rörelsen att man numera blir rasist av ”rätt” skäl, av ideologisk övertygelse, till skillnad från de vilsna unga som drogs dit på 90-talet. Man vill ge sken av att vara en intellektuell som läser böcker av Nietzsche, förklarar Jenny.

Både hon och Patrik har fortsatt att följa de här grupperna och beskriver en högerextrem miljö i snabb förändring. Under den tid de båda journalisterna befann sig på insidan, kring 2016-2017, växte den så kallade alt-rightrörelsen kraftigt, styrkt av att Donald Trump valdes till amerikansk president. Anhängarna trodde att de snart skulle vinna val även i länder som Frankrike och Nederländerna.

När de framgångarna uteblev reagerade många med besvikelse. Alt-rightmiljön splittrades i olika stridande fraktioner. Men det har inte gjort högerextremismen svagare, enligt Patrik. Tvärtom tror han att alt-rights framgångar ledde till att den rasistiska rörelsen blev bättre organiserad än på många år.

Nya trender

Jenny och Patrik beskriver några trender som på kort tid förändrat högerextremismen och som delvis kan tyckas motstridiga för en yttre betraktare.

  • Rörelsen radikaliseras. Många anhängare hade förväntat sig att snabbare förändra samhället och nu är de besvikna. Det har gjort dem mer våldsbenägna, de ser sig som offer för förtryck och betraktar våld som självförsvar.
  • Rasismen normaliseras. Samtidigt smyger allt mer av högerextremismens språkbruk sig in i det vanliga samtalet. Högerradikala partier växer i allt fler länder, även sådana som tidigare inte ansetts särskilt mottagliga för sådana idéer.
  • Växande nätframgångar. Alt-rightrörelsen var skicklig på att hantera sociala medier och hitta sätt att uttrycka sig rasistiskt utan att fångas upp av granskare. Det har vuxit fram en flora av omskrivningar som fyller den funktionen, exempelvis är det vanligt att säga ”globalister” eller ”kosmopoliter” när man menar judar.
  • Fler unga lockas. Många riktigt unga dras till välproducerade rasistiska kanaler som ofta använder satir och roliga memes (bilder). På så vis förpackas de hatiska budskapet på ett lättsamt sätt och det går alltid att skylla från sig – ”det var ju bara ett skämt”.
  • Konspirationsteorierna frodas. Pandemin har skapat en ny grogrund för konspirationstänkande. Det gör också att de högerextrema börjar dela världsbild med andra grupper som vanligen står långt ifrån dem. Många slags ytterlighetsgrupper börjar till exempel sprida myter som att coronaviruset orsakas av 5G-nätet eller har skapats av läkemedelsindustrin.

Patrik tycker att det är oroande trender men påpekar samtidigt att motståndet mot de här idéerna också växer, framför allt bland unga. Det viktigaste nu är att fler förstår hur dagens rasism och högerextremism ser ut och fungerar för att kunna bemöta den effektivt. Organisationen HOPE not Hate arbetar med utbildning och upplever att det finns en hel del missuppfattningar.

– Det är viktigt att exempelvis prata med skolor så att fler lär sig känna igen hur fascismen ser ut idag. Den ändrar alltid ansikte, den ser olika ut olika samhällen och den ändrar alltid terminologi. Det gör det svårt för lärare att känna igen den.

Hela föreläsningen kommer att kunna ses i efterhand på Stiftelsens youtubekanal.

 

Sök stipendium från Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne

Skriver du en uppsats på C- eller D-nivå om exempelvis demokrati eller mänskliga rättigheter? Då kan du söka stipendium från Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne. Ansökan ska vara inne senast 1 september.

Varje år delar Stiftelsen ut tre stipendier på 3000 kronor för universitetsuppsatser i Torgny Segerstedts anda.  De belönade uppsatserna kan vara skrivna inom flera olika vetenskapsområden men ska behandla ett ämne som demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet eller civilkurage.

De tre uppsatser som belönas skall vara skrivna under läsåret 2020-2021 och kommer att bedömas av en jury bestående av universitetslektor emerita Ulla Berglindh, professor Mats Andrén, professor emeritus Hain Rebas och jur.kand. Lave Beck-Friis. Stipendierna delas ut i samband med ceremonin för årets Frihetspenna under hösten 2021, då stipendiaterna får tillfälle att presentera sitt arbete.

Frågor besvaras av Ulla Berglindh, Ulla.Berglindh@ped.gu.se

För att söka stipendiet ska uppsatsen skickas via mail till samtliga jurymedlemmar tillsammans med ett brev där du motiverar varför din uppsats har Segerstedt-relevans. Kontaktuppgifter: Ulla.Berglindh@ped.gu.se; Hain.Rebas@gmail.com; Mats.Andren@lir.gu.se; lavebeckfriis@gmail.com

Strindlöv och Hermansson håller årets Segerstedtföreläsning

Den 10 mars klockan 18 är det dags för årets Torgny Segerstedtföreläsning. Vi är stolta att kunna presentera journalisterna Patrik Hermansson och Jenny Strindlöv som berättar om hur de granskar extremhögern.

Årets Segerstedtföreläsning äger rum den 10 mars klockan 18-20 och kan följas via den här länken eller direkt på stiftelsens Facebooksida. Talare är journalisterna Patrik Hermansson och Jenny Strindlöv som båda lyckats infiltrera den högerextrema alt-rightrörelsen.

För det arbetet tilldelades de gemensamt 2020 års ELSA-pris av Svenska kommittén mot antisemitism för sina granskningar av extremhögern i Sverige respektive i Storbritannien och USA. I motiveringen angavs att ”Båda har bland annat, och med ett stort personligt risktagande, infiltrerat extrema rörelser och därmed på ett betydelsefullt sätt bidragit till att öka kunskaperna om den s.k. alternativa högern och vit makt-världen. I en tid då radikalnationalistiska rörelser på många håll växer sig starkare, avvisar demokratin och utgör ett tydligt hot mot olika minoriteter och andra utsatta grupper visar Hermanssons och Strindlövs insatser på vikten av initierad journalistik för att belysa och motarbeta dessa krafter.”

Jenny Strindlöv har granskat extremhögern i Sverige, vilket bland annat resulterade i ett uppmärksammat program för Uppdrag granskning 2018, Alternativhögern i Sverige och tre artiklar i Expressen. Under ett år, mellan 2017 och 2018, Jenny infiltrerade den svenska delen av den högerextrema alt-rightrörelsen och umgicks med människor med olika bakgrund, allt från avhoppade sverigedemokrater till nazister och fascister. Hon arbetar idag som journalist på Kvällsposten.

Patrik Hermansson lyckades infiltrera den innersta kärnan av i alt-rightrörelsen i Storbritannien och USA under drygt ett år. Dörrarna öppnades tack vare rörelsens fascination för Sverige. I artikeln På insidan av Alt right-rörelsen i Expo berättar han själv om hur det gick till. Patrik arbetar som researcher på den brittiska organisationen HOPE not Hate och är medförfattare till boken The International Alt-Right, Fascism for the 21st Century? Han medverkar också i rapporten State of hate – far-right extremism in Europe 2021, som ges ut i samverkan mellan flera organisationer, bland annat Expo och HOPE not Hate.

Torgny Segerstedt-föreläsningen hålls varje år i ungefärlig anslutning till Segerstedts födelsedag den 31 mars. På grund av pandemin kan årets föreläsning följas digitalt via Stiftelsens Facebooksida. Den kommer också att kunna ses i efterhand via hemsidan och youtube.

Se när Jason Timbuktu Diakité tar emot Frihetstonen 2020

Den 16 december 2020 fick Jason Timbuktu Diakité ta emot Frihetstonen 2020. Nu kan ceremonin ses i efterhand, inklusive en intervju med pristagaren om musikens roll för att värna demokrati och mänskliga rättigheter.

Sedan 2009 delar Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne ut priset Frihetstonen för att fästa uppmärksamhet på den roll musiken kan spela för försvaret av tanke- och yttrandefrihet. Prisutdelningen fick ske digitalt på grund av den rådande pandemin men den kan ses här i efterhand.

I sitt tal till Jason Timbuktu Diakité konstaterade Stiftelsens ordförande Anna Skarhed att han är en mycket välfunnen och värdig pristagare:

– Du har hela vägen under din karriär som musiker varit en klar och tydlig röst för mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet; det vi högtidligt betecknar som rättsstatens principer. Genom din musik har du nått många med ditt budskap och under senare år har du i olika former vidgat ditt arbete genom att bland annat också bli författare och föreläsare. Allt detta ser jag som ett bevis på musikens kraft! Och jag tror vi kan vara eniga i att om musiken tystnar så dör friheten, sa Anna Skarhed med anspelning på ett känt citat av författaren Elie Wiesel.

Jason Diakité uttryckte sin tacksamhet över såväl priset som Torgny Segerstedts gärning.

– Varje generation bygger vidare på, står på axlarna på, de uppoffringar som gjorts av människor som Torgny Segerstedt – det de gjort för alla oss som verkar i Sverige idag, sa han i ett efterföljande samtal med radiojournalisten Erik Blix.

Ett längre referat av samtalet finns här.

Se hela intervjun här.

Jason Timbuktu Diakité tilldelades priset med följande motivering:

”Med sin musik och sin röst inpräntar han i oss alla vikten av att stå upp för solidaritet och alla människors lika värde. För att han tydligt och utan att någonsin tveka försvarar det som är demokratins kärna tilldelas Jason ”Timbuktu” Diakité Torgny Segerstedts frihetston år 2020.”

 

 

Timbuktu: Torgny Segerstedt behövs som förebild

– Jag är mycket glad och tacksam att få ta emot ett pris som bär Torgny Segerstedts namn, sa Jason ”Timbuktu” Diakité när han den 16 december tilldelades Frihetstonen. I ett personligt samtal med Erik Blix berättade hiphop-artisten om varför han valt att använda sin musik för att värna demokrati och mänskliga rättigheter – eller snarare varför han egentligen inte hade något val.

Sedan 2009 delar Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne ut priset Frihetstonen för att fästa uppmärksamhet på den roll musiken kan spela för försvaret av tanke- och yttrandefrihet. Den 16 december 2020 blev Jason Timbuktu Diakité den sjunde mottagaren vid en coronaanpassad digital ceremoni som kommer att kunna ses i efterhand.

I sitt tal till Jason Timbuktu Diakité konstaterade Stiftelsens ordförande Anna Skarhed att han är en mycket välfunnen och värdig pristagare:

– Du har hela vägen under din karriär som musiker varit en klar och tydlig röst för mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet; det vi högtidligt betecknar som rättsstatens principer. Genom din musik har du nått många med ditt budskap och under senare år har du i olika former vidgat ditt arbete genom att bland annat också bli författare och föreläsare. Allt detta ser jag som ett bevis på musikens kraft! Och jag tror vi kan vara eniga i att om musiken tystnar så dör friheten, sa Anna Skarhed med anspelning på ett känt citat av författaren Elie Wiesel.

Jason Diakité uttryckte sin tacksamhet över såväl priset som Torgny Segerstedts gärning.

– Varje generation bygger vidare på, står på axlarna på, de uppoffringar som gjorts av människor som Torgny Segerstedt – det de gjort för alla oss som verkar i Sverige idag, sa han i ett efterföljande samtal med radiojournalisten Erik Blix.

Jason framhöll hur Torgny Segerstedt som huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning varnade för nazisterna redan innan de kommit till makten i Tyskland och hur Segerstedt sedan envist höll fast vid sitt fördömande även när den svenska regeringen ville tysta honom. ”Det krävde oerhörd viljestyrka och patos.” När situationen försämras för demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen behövs sådana förebilder, betonade Jason.

Black Lives Matter

Erik Blix påminde om en tidigare intervju han gjort med Jason Diakité, på den amerikanska valdagen 2016, när de flesta fortfarande trodde att Hillary Clinton skulle bli USA:s nästa president. Jason hörde till den skaran, men han varnade ändå för växande polarisering och rasism efter en valkampanj där Donald Trump spelat på sådana strängar. I intervjun förutspådde Jason Diakité också att det skulle växa fram en motrörelse – precis så som senare skedde med Black Lives Matter.

– Vi ser en global rörelse som saknar motstycke och till och med överträffar medborgarrättsrörelsen, den enar människor över hela värld och går emot den rasism som kommit från Vita huset. I Europa verkar vi ha svårare att uttrycka att vi är emot det som händer i Ungern eller i Polen, sa Jason nu och varnade för att Sverige skulle kunna utvecklas i samma riktning som europeiska länder där den liberala demokratin successivt undergrävts.

– Jag vill inte tro att vi kommer till den punkten, men det är ett bränsle som motiverar mig att även i det lilla stå upp för mina värderingar och mot rasism för ett mer jämbördigt Sverige.

Det är det som får honom att känna att han helt enkelt inte har något val, han måste använda den plattform han fått. Framför allt handlar det om musiken, men också om radioprat och aktivism. Och så böckerna En droppe midnatt från 2016 och nya Du har rätt (skriven tillsammans med Matilda Westerman) som guidar personer under 18 år bland de rättigheter de har enligt Barnkonventionen.

En droppe midnatt

En droppe midnatt är en självbiografi som kretsar kring identitet och rasifiering, med utblickar mot Mali och USA som delar av familjen kommer ifrån. Jason Diakité beskriver också den egna barndomen i Lund med klasskamraternas glåpord ”som gjorde det omöjligt för mig att undfly sanningen att min hudfärg var avgörande för hur världen skulle bemöta mej”. Inte ens i den egna familjen kände han alltid riktig tillhörighet – ingen såg ut som han. Känslan skildras i låten Halvvägsbarn som han skrev till en uppmärksammad scenföreställning av En droppe midnatt. (Soundtracket går att höra på Spotify.)

Samtidigt beskriver Jason stark samhörighet med sin familj, inte minst hur han påverkats av sina föräldrars syn på bildning och rättvisa.

– Böcker var viktiga i min familj, bildning var högt aktat. Min pappa är från Harlem i New York och född in i fattigdom, det var ett nästan predestinerat öde som afroamerikan född några år innan Torgny Segerstedt gick bort (1945), för honom blev bildning en överlevnadsstrategi. Och vi diskuterade alltid flitigt i min familj när jag växte upp, det tror jag har präglat mig.

När Jason som 14-åring snarare valde skateboarden och hiphopen framför böckerna kände han sig därför lite motvalls, som att han gick emot familjens värderingar och önskemål. Hiphopen var samtidigt en häftig förälskelse, med sin oemotståndliga kombination av rytm, ord och toner. Inledningsvis handlade allt om lära sig hantverket för att imponera på andra rappare.

Pendelparanoia

– Men år 2000 skrev jag låten Pendelparanoia om fördomar och plötsligt kom människor fram till mig på gatan för att prata. Då insåg jag att jag kunde använda all den där tekniska skickligheten till att prata om samhället vi lever i, känslor jag har och berättelser jag hör. Jag vill skriva på ett sätt som träffar folk, med ett uttryck så att du inte kan värja dig. Det har väl inte lyckats jättemånga gånger men det är jakten.

Sett på det viset är hans nuvarande yrke snarare en logisk fortsättning på föräldrarnas engagemang för böcker, bildning och rättvisa. Helst vill han använda sina egna erfarenheter för att öka förståelsen. Som ett fönster.

– Jag vill berätta om den där bruna pojken i första klass på Tunaskolan och olika aspekter av vad rasism gör med människor som lever med den och utsätts för den. Och vad det gör med den som utsätter andra för olika former av förtryck. I mina bästa stunder hoppas jag vara det fönstret, genom en låttext eller en bok.

Nu kommer snart nästa skiva, oväntat tillkommen under coronakrisen då inställda spelningar plötsligt gav en massa tid. ”Det bästa som kan hända en konstnär är att vara uttråkad, det frigör energi.” Men syftet med den skivan är inte främst att belysa rasism eller diskutera samhällsfrågor.

– En av musikens främsta uppgifter, som kanske är ännu viktigare idag, är att sprida glädje. Efter detta 2020 behöver vi känna glädje i våra liv – om inte annat för att stärka oss i alla olika kamper vi för. Det här var inte året för melankoliska texter och sorglig musik.

Läs mer om Frihetstonen här.

 

Text: Maria Sköld

Bild: Sarah Britz

Utdelningen av Frihetspennan 2020 kan ses i efterhand

Missade du utdelningen av Frihetspennan till Per Svensson den 26 oktober? Nu kan du se ceremonin och Per Svenssons föreläsning i efterhand på youtube. Mer information hittar du här.

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne delar varje år ut priset Frihetspennan till en publicist som verkar i Torgny Segerstedts anda. Mottagaren 2020 är journalisten och författaren Per Svensson.

Prisceremonin kan nu ses i efterhand här:

Per Svensson tilldelades Frihetspennan med följande motivering:

”Per Svensson är en journalist och författare med ett starkt humanistiskt patos. Med den goda stilen som kännetecken argumenterar han oförtröttligt, perspektivrikt och med en djupgående kunskap mot alla försök att normalisera rasism, trångsynt nationalism och auktoritär populism. Därför tilldelas Per Svensson Torgny Segerstedts frihetspenna för år 2020.”

Missa inte möjligheten att ta del av Per Svenssons lärda och inspirerande föreläsning på temat frihet kontra trygghet. Med covid-19 som utgångspunkt reflekterade han över de motsättningar som kan uppstå mellan å ena sidan individens frihet och å andra sidan behovet av att ibland inskränka denna frihet för att skydda andra. Pandemin har visat på många sådana exempel, men också på hur demokratin kan vara att kraftfullt verktyg för att göra rimliga avvägningar.

Mot det ställde Per Svensson de odemokratiska grupper som vill hävda att det alltid råder ett motsatsförhållande mellan frihet och trygghet:

– Det handlar om byteshandel: Tryggheten betalas med friheten. Genom historien har undersåtar och medborgare gång på gång fått erfara att växelkursen är usel.

Per Svensson beskrev hur diktatorer brukar använda just det argumentet för att få medborgarna att ge upp sin frihet i tron att de då blir tryggare. Han påpekade hur Torgny Segerstedt tydligt avslöjat hur bedräglig sådan trygghet i själva verket är.

Per Svensson citerade ur Segerstedts kända artikel ”Vildgässen” från den 9 oktober 1940 som innehåller strofen ”De fria fåglarna plöja sig väg genom rymden. Många av dem nå kanske ej sitt fjärran mål. Stor sak i det, De dö fria.” Per Svensson kommenterade:

– Den explicita, tydliga, poäng Torgny Segerstedt gör i sin text om de tama och de vilda gässen är att de förras bekvämlighet och trygghet är illusorisk. De göds inte av godhet utan för att bli fetare och mer välsmakande, ”I sinom tid skola dessa sansade gröpätare slaktas och förtäras”, konstaterar Segerstedt, helt sakligt.

Ett längre referat av Per Svenssons föreläsning hittar du här.

Du kan också se filmen från prisutdelningen här – då får du också höra de tre uppsatsstipendiaterna Pascal Andréasson, Karin Ek Thorbjörnsson och Shreeya Pillai presentera sin arbeten.

Klicka här om du vill läsa mer om uppsatsstipendiaterna och ta del av deras uppsatser.

Missa inte när Timbuktu får Frihetstonen 16 december!

Den 16 december kl 18 får hip-hop-artisten Jason ”Timbuktu” Diakité ta emot Stiftelsen Torgny Segerstedts Minnes utmärkelse Frihetstonen. Han kommer också att intervjuas av journalisten Erik Blix. Följ ceremonin här eller på Facebook.

Timbuktu har varit verksam som artist i mer än två årtionden och ofta använt sin musik för att försvara mänskliga rättigheter. Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har därför beslutat tilldela honom priset Frihetstonen med följande motivering:

Med sin musik och sin röst inpräntar han i oss alla vikten av att stå upp för solidaritet och alla människors lika värde. För att han tydligt och utan att någonsin tveka försvarar det som är demokratins kärna tilldelas Jason ”Timbuktu” Diakité Torgny Segerstedts frihetston år 2020.

Den 16 december kl 18 får han ta emot priset av Segerstedtsstiftelsens ordförande Anna Skarhed. Timbuktu intervjuas också av journalisten Erik Blix som sitter i Stiftelsens styrelse.

Följ ceremonin här!

Med priset Frihetstonen vill Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne fästa uppmärksamhet på den roll musiken kan spela för försvaret av tanke- och yttrandefrihet.

Tidigare har Föreningen Music Against Violence i Göteborg, Gestaltensemblen, Romska musiksällskapet, Rickard Söderberg, Laleh och Maxida Märak fått utmärkelsen.

 

 

Rekordstort intresse för fortbildningsdag

Intresset var rekordstort när det för femte året i rad hölls lärarfortbildning i regi av bland andra Vänföreningen. Tack vare att årets utbildningstillfälle hölls digitalt kunde hela 112 personer delta.

För femte året i rad har Vänföreningen arrangerat en fortbildningsdag för lärare tillsammans med Segerstedtinstitutet, Göteborgs Universitet, Den Globala Skolan, Lärarförbundet och Göteborgs stad. Utbildningsdagen, på temat Att erövra demokratin i vår tid – Kunskap och praktiska verktyg för lärare och andra pedagoger, hölls i år enbart digitalt.

En konsekvens av det blev ett kortare och mer koncentrerat program. Dessutom kunde vi vända oss till deltagare i hela landet, och inte enbart i Västsverige. Vi lyckades nå ett rekordhögt antal anmälda deltagare – 112 stycken.

Ingrid Lomfors, överintendent på Forum för levande historia föreläste på temat Antisemitism då och nu.

Hon gav flera exempel på hur antisemitismen i hög grad är närvarande även i nutid, och utgör ett hot, inte bara mot judar utan också som en fara mot demokratin. I ett historiskt perspektiv beskrev Ingrid Lomfors den medeltida judefientligheten och avhumaniseringen av judar, utvecklingen genom historien som blev början till rasbiologin som så småningom ledde till Förintelsen. Som vi alla vet förekommer också i dessa dagar konspirationsteorier, fördomar och ryktesspridning, liksom förnekande av Förintelsen.

Ingrids exempel på vad man som individ kan göra för att motarbeta antisemitismen i dagens samhälle:

  • Skaffa kunskap för att kunna argumentera och säga emot.
  • Ställ kritiska frågor.
  • Tro på fakta och kunskap.
  • Lära känna människor med annan bakgrund än den egna.
  • Säga nej till alla former av rasism. Hat föder hat.
  • Inse att antisemitism och rasism är ett hot mot det öppna samhället.
  • Fördomar leder till hat – visa solidaritet med utsatta.

Ingrid Lomfors föreläsning följdes av två workshops med praktiska verktyg att använda i skolan:

Handboken ”Sätt ner foten” är namnet på Göteborgs Stads första skolhandbok mot rasism, och ett resultat av att politikerna i fullmäktige beslutat om stärkta insatser mot rasismen i skolans värld. Handboken ska lanseras i januari 2021 och innehåller olika typer av stödmaterial som faktatexter, lektionsupplägg, digitala berättelser, ordlista och en utbildningsmanual för lärare.

Projektet och handboken riktar sig till högstadium och gymnasium. Boken och övrigt material är framtagna av statsvetaren Salem Yohannes och studiehandledaren Miriam Haj Younes. Handboken, filmer och övrigt material kommer att finnas gratis tillgängligt på Göteborgs Stads Hemsida.

Vid den avslutande workshopen presenterade Molly Svensson, Sensus, den interkulturella och interreligiösa kursen ”Under samma himmel”. Kursen riktar sig till högstadieelever och avsikten är att eleverna genom möten med unga religiösa berättare ska få en bättre och bredare förståelse av begreppen levd religion och kultur. Ökad förståelse och tolerans för den andre är i fokus, men kursen ska också ge eleverna verktyg att reflektera över sina egna värderingar och identitet.

Vi i arrangörsgruppen är glada över att det trots coronarestriktioner gick att genomföra Fortbildningsdagen i denna nya form, men hoppas naturligtvis på att kunna komma tillbaka 2021 med utbildningen i ett mer traditionellt format. Frågestunder och diskussioner kunde genomföras via chatt och aktivt ZOOM-deltagande, men det ligger ett stort värde i att träffa nya människor, nätverka och fika tillsammans.

Text: Gunilla Ivarsson

Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne

Äldre inlägg