Sök stipendium

Är du universitetsstudent på C- eller D-nivå och skriver uppsats om exempelvis demokrati eller mänskliga rättigheter? Då kan du söka stipendium från Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.

Stiftelsen delar varje år ut tre stipendier på vardera 5000 kronor för uppsatser som bidrar till kunskap inom områden som demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet och civilkurage. Uppsatserna kan vara skrivna inom flera olika vetenskapsområden. Bedömningen görs av en jury bestående av universitetslektor Ulla Berglindh, jur.kand. Lave Beck-Friis, professor em. Hain Rebas och universitetslektor Urban Strandberg.

2024 års uppsatsstipendium

Ansökan om 2024 års uppsatsstipendium ska sändas in senast 1 september 2024, texterna skrivna läsåret 2023-24, prisutdelning i samband med utdelning av Frihetspennan höst.
Juryn är universitetslektor Ulla Berglindh, jur.kand. Lave Beck-Friis, professor em. Hain Rebas och universitetslektor Urban Strandberg.

2023 års  uppsatsstipendiater

Adilhan Adil har i sin aktuella, välstrukturerade och klargörande text Religious by the State for the State. The Effect of Religiosity on Confidence in Government, med stöd av omfattande litteratur och kvantitativa faktor-och regressionsanalyser undersökt sambandet mellan praktisk och teoretisk islam i Turkiets samtidshistoria, särskilt åren 2001-2022. Övertygande visas hur förtroendet för regimen, trots ekonomiska och medborgerliga problem, ökar i konkret religionsutövande kretsar och hur tankemönster påverkar politiskt liv.

Elin Emericks har med sin internationellt nutidsaktuella text Don´t Breathe a Word. Journalist Killings, Self-Censorship, and Corruption med en mycket väl genomförd analys på ett datamaterial omfattande 172 länder under perioden 2009-2014, visat hur hot och våld mot journalister underminerar mediernas kritiska och sakliga roll, skrämmer journalister till självcensur och leder till korruption och illegitim maktutövning.

Hanna Nutti har i sin text Samers rätt till inflytande. En studie om 5§ minoritetslagen och konsultationsordning i förhållande till folkrätten på ett övertygande och elegant sätt beskrivit och analyserat urbefolkningars rätt att vara en del i beslutsprocessen i frågor som berör dem. Hennes slutsats att folkrätten, med principen om förhandssamtycke, ger dessa större påverkansmöjligheter än vad som kommit till uttryck i svensk lagstiftning och kan komma att tydliggöras vid tillämpning av EU:s kommande råmaterialakt och dess regler om gruvbrytning.

 

 

2022 års uppsatsstipendiater

Priserna delades ut vid en ceremoni den 9 november 2022 i Torgny Segerstedt-salen, Göteborgs universitet och nedan kan man höra motiveringarna samt stipendiaternas korta beskrivning av sina uppsatser.

Samuel Larsson, Global studies, Göteborgs universitet: Is the media dividing us. A Panel Data Analysis on the Relationship Between Media Fragmentation and Mass Polarization in 71 Democracies

Elsa Smedberg, Juridik, Stockholms universitet: Strävan mot internationellt erkännande av straffrättsligt ansvar för företag som begår internationella brott

Johanna Jacobson, Juridik, Uppsala universitet: Algorithmic risk assessment tools in criminal proceeding. An Analysis in light of Articles 6 and 14 of the Convention on Human Rights

 

Vid en ceremoni den 26 oktober delades 2021 års pris ut till Amanda Håland, Fanny Sandqvist Johansson och Max Waleij.

Amanda Håland, som studerar statsvetenskap vid Uppsala Universitet, belönades för uppsatsen Protests as a building Block to Deliberative Democracy. A Quantitative Study of the Relationship Between Protests and Deliberative Democracy in 30 European Countries. Läs den här: Uppsats_Amanda L B Håland.

 Juryns motivering lyder:

Amanda Håland problematiserar i denna föredömligt upplagda undersökning metoderna ”conversation” och ”conflict” inom staters arbete med demokratibyggande. Ett omfattande material från OECD och PolDem analyseras och presenteras grafiskt elegant och visar övertygande att strävan mot ekonomisk jämlikhet är lösningen.

Fanny Sandqvist Johansson läser vid institutionen Global studies vid Göteborgs Universitet och får pris för uppsatsen Främmande arter – människor eller växter. En idéanalytisk studie kring Nordiska motståndsrörelsens miljöpolitik. Läs den här: Uppsats_Fanny Sandqvist Johansson.

Hon belönas med motiveringen:

Genom att analysera NMR:s användning av miljöpolitiska argument visar författaren hur relevanta ställningstaganden genom falska analogier kan vridas mot högextrem rasbiologi och ekofascism. Detta är en teoretiskt intressant, välstrukturerad och högkvalitativ studie för att förstå och kunna förebygga antidemokratiska idéer i dagens klimatdiskussion.

Max Waleij, student vid Kultur och samhälle på Linköpings Universitet, har skrivit Svenskhet producerad genom utvisningar – en tvärvetenskaplig studie om identitetskonstruktioner i media. Läs den här_Uppsats_Max Waleij.

Juryns motivering lyder:

I en tvärvetenskaplig välskriven studie har Max Waleij tagit pulsen på dagens innebörd av svensk kultur och svensk identitet. I en genomgång av nyhets-och ledartexter om utvisning i tre stora dagstidningar visar författaren att ordval, uttryckssätt och temata frammanar en nationell identitetskänsla med uppdelning i ”vi” och ”dom” – en tankeväckande text om aktuella ämnen: migration, integration och svenskhet.

Det här var elfte gången som Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne delade ut uppsatsstipender för uppsatser på C- och D-nivå. En ny utlysning kommer att ske under vårterminen 2022. Uppsatserna ska vara skrivna under aktuellt läsår och bidra till kunskap inom de områden som stiftelsen främjar: demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet och civilkurage. Läs mer här.

Hela ceremonin kan ses här i efterhand.

 

Tidigare stipendiater

2020 års mottagare var Pascal Andréasson, Karin Ek Thorbjörnsson och Shreeya Pillai. De fick ta emot sina stipendier och presentera sitt arbete i samband med utdelningen av Frihetstonen den 26 oktober. Ceremonin kan ses i efterhand här.

Pascal Andréasson studerar idéhistoria vid Umeå universitet och belönas för uppsatsen Pingströrelsen – en tyst pacifistisk folkrörelse. Läs den här.

Karin Ek Thorbjörnsson fick stipendium för en uppsats inom ämnet statsvetenskap vid Göteborgs universitet, A Balancing Act? A study on Sweden´s ambivalence in responding to pressure from the Chinese embassy. Läs den här.

Shreeya Pillai läser en mastersutbildning i Social Work and Human Rights vid Göteborgs universitet där hon skrivit uppsatsen A multi-level study of the influence of the media and internet on attitudes towards homosexuality. Läs den här.

Läs ett referat av prisutdelningen här.

2019 års stipendiater var Sofie Axelsson, Astrid Pleijel, samt Dennis Akgün Dehiller och Rola Khalaily. Prisutdelningen skedde den 25 november, i samband med Frihetspenneceremonin, läs ett referat från den här. 

Sofie Axelsson belönades för uppsatsen The Ethics of Reporting on Radical Nationalist Groups in Sweden, skriven inom International Journalism vid Södertörns Högskola, läs den här.  Dennis Akgün Dehiller och Rola Khalaily skrev uppsatsen Ideal democracy – a shortcut to economic growth?  vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, den kan läsas här. Astrid Pleijels uppsats Yttrandefrihetens anatomi. Om det hatiska språkbruket och yttrandefrihetens gränser är skriven vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori på Göteborgs Universitet. Den kan läsas här.

2018 års stipendiater var Daniel Carelli, Emma Jeppsson och Ziya Mert Karakas. Prisceremonin ägde rum den 27 november, i samband med utdelningen av Frihetspennan.

Daniel Carelli har studerat statsvetenskap vid Göteborgs universitet. I uppsatsen The Law of Corruption. Exploring Potentials for State Transformation Using Insights from Italy utforskar han sambandet mellan korruption och brist på tillit.

Även Emma Jeppsson kommer från den statsvetenskapliga institutionen i Göteborg, där hon skrivit uppsatsen Persistence and strength of the religious cleavage in Sweden. (De)alignment in a secularized and post-modern nation, 1986-2016.  

Ziya Mert Karakas, från Polen, har varit Erasmusstudent vid Uppsala universitet och då skrivit Secular Challenge to Power: An intercultural-analytical insight of two prominent member organizations of the European Humanist Federation: La Ligue de L´enseignement and the National Secular Society.

Läs mer om 2018 års mottagare här.

2017 års stipendiater var Samuel Horgby, Liv Nyman och Ludwig Prytz.

Samuel Horgbys uppsats, skriven vid den statsvetenskapliga institutionen i Göteborg har rubriken Eurafrican Geopolitics? A Qualitative Textual Analysis of the French Geopolitical Construction of Africa in the Post-Cold War Period.

Liv Nyman studerade vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Hennes uppsats har titeln Teologiska perspektiv på ekonomisk globalisering – en jämförande analys av två teologers syn på globalisering, liberal marknadsekonomi och kapitalism i förhållande till kristen etik.

Ludwig Prytz uppsats heter Whose peace? A content of ideas of the underlying norms of democratic involvement in peacemaking – as improvers of circumstances for legitimate peace processes, or as complicating idealist norms. Den är skriven inom Global Studies vid Göteborgs universitet.

Läs mer om 2017 års mottagare här.

2016 års stipendier tilldelades Lisa Gastaldi, Patrik Westraeus och Niclas Holmgren Persson, samtliga från Göteborgs universitet.

Lisa Gastaldis uppsats ”Protest eller ideologi – vänsterpopulism och väljarbeteende i EU-parlamentsval” är skriven inom ämnet Europakunskap.
Niclas Holmgren Persson har skrivit ”Schmidbergers arv – om den unionsrättsliga konflikten mellan ekonomiska friheter och grundläggande rättigheter, konstitutionalism och det politiska” inom ämnet Rättskunskap.
Patrik Westraeus uppsatsämne är ”Good Governance Institutions and Economic Growth: Evidence from Sub-Saharan Africa” inom ämnet Utvecklingsstudier.