Den 30 oktober 2018 genomfördes för tredje gången seminariet ”Att erövra demokratin – pedagogiska redskap och forskning” för läslovslediga lärare på alla nivåer. Inriktningen var som vanligt både kunskapspåfyllnad och praktiska verktyg att använda i klassrummet.

Årets föreläsare var Robin Andersson Malmros, projektledare på Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och doktorand i offentlig förvaltning, Brit Stakton, mediestrateg med fokus på digital utveckling, Angelina Drakopoulus, Reza Saleh och Amanda Olsson från Berättarministeriet samt Bosse Hellström, lärare och regionansvarig för Den globala skolan.

Kommunernas arbete

Robin Andersson Malmros från Segerstedtinstitutet fokuserar i sitt avhandlingsarbete på organisering av förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism och han tog i sin föreläsning bland annat upp strukturerna som ger lärare förutsättningar för att hantera extremism, rasism och radikalisering bland elever.

127 kommuner, cirka hälften i landet, har handlingsplaner för att hantera dessa frågor. Trots att det inte är ett krav från statsmakten och trots att det saknas riktlinjer och därmed uppföljning från centralt håll.

Robin Andersson Malmros menar att de flesta planerna bygger på dåligt faktaunderlag och en del myter om hur verkligheten ser ut. Hans bedömning var att många planer kommit till för att få kommunen att framstå som ”en god kommun”. En rekommendation till dem som arbetar med att förebygga extremism och radikalisering är att flytta fokus från enskilda individer till deras omgivning – var och varför sker radikalisering. T ex visar kartläggningar att i Göteborgsstadsdelen Angered har drygt 100 unga åkt till Syrien och från Biskopsgården fem. De flesta som reser är 25-30 år, men många av handlingsplanerna fokuserar på 10-13-åringar.

Digitalisering och demokrati

Brit Stakston är mediestrateg sen 20 år, men också föreläsare och författare med den digitala utvecklingen och dess konsekvenser for olika grupper som specialområde. Under rubriken ”Digitalisering, sociala medier och demokratin – hot och villkor” gav hon en exposé över nuläge och utveckling.

Den nutida bildningsresan är digital, personligt tyckande präglar digitaliseringen. Mycket av det som sker på nätet kan göras anonymt, t ex genom så kallade troll. Debatt på ”trollens” villkor kan innebära att de slänger ut ett bete, kontroversiellt eller tillspetsat, och väntar på napp. Och om ingen nappar kan ”trollet” själv skapa profiler som producerar både inlägg och motreaktioner. Risken finns att man dras in i en ändlös och inflammerad diskussion.

Effekter av ”trollande” är manipulationer som ger sken av folkstormar där falska profiler och konton driver samtalet. Detta fokuserar och stärker existerande klyftor, sprider hat.

Digitaliseringen har också många positiva effekter, underströk Brit Stakston. Till exempel global och lättillgänglig kunskap, självbestämmande, nya samarbetsformer, effektivisering, att det är lättare att göra sin röst hörd.

Hon avslutade med att ge tre tips för att mota bort ”trollen”:

Ta ett djupt andetag. Sitt på händerna. Ge inte ”trollen” ett uns av dina känslor.

Att undervisa om kontroversiella frågor

Bosse Hellström, lärare och regionansvarig för Den Globala Skolan, berättade om och testade övningar från Europarådets nyöversatta material ”Att undervisa om kontroversiella frågor”.

Att jobba med kontroversiella frågor kan väcka starka känslor och skapa spänningar. Bosse Hellström menade att frågan om varför till exempel nazism och rasism uppstår sällan behandlas, ofta går man istället direkt till en handlingsplan med åtgärder för att motverka. För att åstadkomma ett bra resultat måste vi ta reda på hur framväxten gått till. Deltagarna fick testa några övningar ur Europarådets material.

Berätta mer!

Den ideella stiftelsen Berättarministeriet beskrev sin verksamhet och hur de jobbar med att inspirera barn i socio-ekonomiskt utsatta områden att använda det skrivna ordet och sin fantasi. Syftet är att stärka barnens självförtroende, deras vilja och förmåga att säga vad de tycker och lyssna på andras åsikter. Ett viktigt led i att stärka demokratin.

Stiftelsens verksamhet innebär att ”bygga läromedel” i en process som startar hos Berättarministeriet och sedan vidareutvecklas i klassrummet. Lärarna som deltog i workshopen fick öva i att tillsammans bygga en historia av spontana förslag som sedan röstades fram till en sammanhängande berättelse.

Berättarministeriet startade 2011 i Stockholmsområdet, och finns sen ett drygt år i Göteborg med lokaler i Gamlestaden. Upptagningsområdet i Göteborg är Östra Göteborg och Angered. Berättarministeriet bedriver sin verksamhet med ett fåtal anställda, men med många volontärer.

Erfarenheter från dagen

Vänföreningen är med-organisatör till Fortbildningsdagen för lärare i samarbete med Segerstedtinstitutet, Lärarnas Riksförbund, Göteborgs Stad och huvudorganisatören Den Globala Skolan/Universitets- och högskolerådet. Lokalen var även i år Wallenbergs Konferenscentrum på Medicinareberget. Vänföreningens insats är att bistå i planeringen, arbeta med logistiken, presentera vår verksamhet och dela ut skrifter i syfte att värva medlemmar.

I år deltog cirka 50 personer i seminariet, färre än 2017. Utvärdering pågår och frågan om en fortsättning även 2019 ska diskuteras i arrangörsgruppen, liksom i så fall också marknadsföring för att nå fler deltagare.

Text och foto:

Gunilla Ivarsson och Anette Carlsson, Vänföreningens representanter i arbetet med Fortbildningsdagen.

Angelina Drakopoulus, Reza Saleh, Amanda Olsson.

Gunilla Ivarsson och Brit Stakston.