Demokratin riskerar att bli coronakrisens främsta offer, varnade förra EU-kommissionären Cecilia Malmström i en föreläsning vid Vänföreningens årsmöte. Hon pratade också om hur hon tror att Torgny Segerstedt skulle uppfatta dagens värld.

Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne brukar varje år bjuda in en aktuell föreläsare till sitt årsmöte. Den 12 maj var det den förra EU-kommissionären Cecilia Malmström som talade på temat Demokratins utmaningar i coronatider. Föreläsningen, som hölls digitalt, lockade hela 77 personer, både medlemmar och andra intresserade, och många passade också på att ställa frågor.

Cecilia Malmström började med att konstatera att det inte är mycket som är sig likt i år:

– För inte länge sedan hade ingen hört talas om covid-19, idag drunknar nästan allt annat i rapporteringen om olika aspekter av coronakrisen. Men just därför behöver vi vara vaksamma på det som händer vid sidan av det mest akuta. Inte minst hoten mot demokrati och mänskliga rättigheter, som förstås fanns där redan innan coronakrisen men som nu förstärks, sa hon.

Cecilia Malmström påminde om hur den svenska debatten vid årets början dominerades av klimathotet, flyktingkrisen och frågor om kriminalitet. De underliggande problemen behöver fortfarande lösas och kan inte vänta.

Inför 2020 talades det också mycket om hur det skulle bli ett minnesår som uppmärksammade att 75 år förflutit sedan det andra världskriget tog slut och 70 år sedan de första tankarna på en europeisk union formulerades i den så kallade Schumandeklarationen. Men årsdagarna har helt överskuggats av pandemin.

Den 31 mars var det även 75 år sedan Torgny Segerstedt gick bort och i sitt anförande undrade Cecilia Malmström vad han skulle tycka om dagens värld om han kunde se den. Hon trodde att han nog skulle förundras över de många framstegen – på många sätt har världen blivit en bättre plats tack vare det europeiska samarbetet och förbättringar när det gäller demokrati, yttrandefrihet och respekt för de mänskliga rättigheterna.

– Men han skulle kanske också varna för vad krig och krigsliknande tillstånd, som coronakrisen kan liknas vid, kan göra med demokratin. Idag är det många makthavare som drar fördel av coronakrisen för att stärka sin makt och kväva demokrati och debatt.

Cecilia Malmström räknade upp en rad oroväckande exempel på hur demokratin just nu sätts på undantag i coronakrisens skugga. Repressionen i Kina har ökat ytterligare och landet bedriver ett globalt propagandakrig för att ge intryck av diktaturer kan hantera kriser bättre än demokratier. Samtidigt försöker USA:s regering ge Kina skulden för virusutbrottet genom teorier som den egna säkerhetstjänsten inte tror på. I Filippinerna har president Duterte gett order om att polisen ska kunna skjuta ihjäl personer som bryter mot utegångsförbudet. I Jordanien, Jemen och Oman har tidningar förbjudits med förevändningen att de kunde sprida smitta. Dessutom använder allt fler länder appar för att kontrollera människors rörelsemönster.

– Det kan vara verktyg för att bekämpa pandemier men det är viktigt att tänka igenom integritetsaspekterna och hur datan analyseras och det görs sällan.

De auktoritära tendenserna märks också i Europa, där Ungern inte längre är en demokrati och Polen rör sig i samma riktning, enligt den senaste årsrapporten från organisationen Freedom House. Mönstret beskrivs även i studien Autocratizations Surges – Resistance Grows från Varieties of Democracy vid Göteborgs Universitet. Utvecklingen har pågått en längre tid, men har förstärkts av coronakrisen, som bland annat fått Ungerns regering att ta sig rätten att styra med dekret med allt mindre av demokratisk insyn och kontroll.

Cecilia Malmström, som var EU-kommissionär mellan 2010 och 2019, varnade för att EU står inför enorma prövningar, både inre och yttre. Allra allvarligast är ökningen av antisemitism, rasism, främlingsfientlighet och populism som hon anser hotar hela EU-samarbetet. Exemplen är många: ökade hot mot journalister, inklusive mord i Slovakien och Malta, polska städer som inför ”HBTQ-fria” zoner, Ungerns växande antisemitism med hetskampanjen mot George Soros och en farlig retorik där flyktingar blir stämplade som terrorister.

– Det är ett bedrövligt misslyckande att EU inte lyckas ta ett gemensamt ansvar för att hjälpa människor som flyr undan förtryck, sa Cecilia Malmström som hade migrationsfrågorna på sitt bord under en del av tiden som EU-kommissionär.

Hon konstaterade att situationen är alarmerande i lägren på de grekiska öarna och att den grekiska regeringen vädjat till andra EU-medlemmar att de ska ta emot några av de ensamkommande barnen.

– Den svenska regeringen hör inte till dem som har svarat ja på den vädjan och det tycker jag faktiskt är skamligt.

För Cecilia Malmström är det självklart att EU behövs och att det måste fortsätta vara en union byggd på gemensamma värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Men just nu är det projektet hotat, liksom hela den världsordning som byggts upp efter andra världskriget.

– Det är en allvarlig utveckling som pågår lite under radarn när allt fokus är på corona. Men vi måste börja prioritera de här frågorna och vara vaksamma. Annars riskerar vi att vakna upp till en post-coronavärld som ser väldigt annorlunda ut, sa Cecilia Malmström.

Text: Maria Sköld