Kategori: Okategoriserade (sida 1 av 5)

Se när Jason Timbuktu Diakité tar emot Frihetstonen 2020

Den 16 december 2020 fick Jason Timbuktu Diakité ta emot Frihetstonen 2020. Nu kan ceremonin ses i efterhand, inklusive en intervju med pristagaren om musikens roll för att värna demokrati och mänskliga rättigheter.

Sedan 2009 delar Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne ut priset Frihetstonen för att fästa uppmärksamhet på den roll musiken kan spela för försvaret av tanke- och yttrandefrihet. Prisutdelningen fick ske digitalt på grund av den rådande pandemin men den kan ses här i efterhand.

I sitt tal till Jason Timbuktu Diakité konstaterade Stiftelsens ordförande Anna Skarhed att han är en mycket välfunnen och värdig pristagare:

– Du har hela vägen under din karriär som musiker varit en klar och tydlig röst för mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet; det vi högtidligt betecknar som rättsstatens principer. Genom din musik har du nått många med ditt budskap och under senare år har du i olika former vidgat ditt arbete genom att bland annat också bli författare och föreläsare. Allt detta ser jag som ett bevis på musikens kraft! Och jag tror vi kan vara eniga i att om musiken tystnar så dör friheten, sa Anna Skarhed med anspelning på ett känt citat av författaren Elie Wiesel.

Jason Diakité uttryckte sin tacksamhet över såväl priset som Torgny Segerstedts gärning.

– Varje generation bygger vidare på, står på axlarna på, de uppoffringar som gjorts av människor som Torgny Segerstedt – det de gjort för alla oss som verkar i Sverige idag, sa han i ett efterföljande samtal med radiojournalisten Erik Blix.

Ett längre referat av samtalet finns här.

Se hela intervjun här.

Jason Timbuktu Diakité tilldelades priset med följande motivering:

”Med sin musik och sin röst inpräntar han i oss alla vikten av att stå upp för solidaritet och alla människors lika värde. För att han tydligt och utan att någonsin tveka försvarar det som är demokratins kärna tilldelas Jason ”Timbuktu” Diakité Torgny Segerstedts frihetston år 2020.”

 

 

Timbuktu: Torgny Segerstedt behövs som förebild

– Jag är mycket glad och tacksam att få ta emot ett pris som bär Torgny Segerstedts namn, sa Jason ”Timbuktu” Diakité när han den 16 december tilldelades Frihetstonen. I ett personligt samtal med Erik Blix berättade hiphop-artisten om varför han valt att använda sin musik för att värna demokrati och mänskliga rättigheter – eller snarare varför han egentligen inte hade något val.

Sedan 2009 delar Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne ut priset Frihetstonen för att fästa uppmärksamhet på den roll musiken kan spela för försvaret av tanke- och yttrandefrihet. Den 16 december 2020 blev Jason Timbuktu Diakité den sjunde mottagaren vid en coronaanpassad digital ceremoni som kommer att kunna ses i efterhand.

I sitt tal till Jason Timbuktu Diakité konstaterade Stiftelsens ordförande Anna Skarhed att han är en mycket välfunnen och värdig pristagare:

– Du har hela vägen under din karriär som musiker varit en klar och tydlig röst för mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet; det vi högtidligt betecknar som rättsstatens principer. Genom din musik har du nått många med ditt budskap och under senare år har du i olika former vidgat ditt arbete genom att bland annat också bli författare och föreläsare. Allt detta ser jag som ett bevis på musikens kraft! Och jag tror vi kan vara eniga i att om musiken tystnar så dör friheten, sa Anna Skarhed med anspelning på ett känt citat av författaren Elie Wiesel.

Jason Diakité uttryckte sin tacksamhet över såväl priset som Torgny Segerstedts gärning.

– Varje generation bygger vidare på, står på axlarna på, de uppoffringar som gjorts av människor som Torgny Segerstedt – det de gjort för alla oss som verkar i Sverige idag, sa han i ett efterföljande samtal med radiojournalisten Erik Blix.

Jason framhöll hur Torgny Segerstedt som huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning varnade för nazisterna redan innan de kommit till makten i Tyskland och hur Segerstedt sedan envist höll fast vid sitt fördömande även när den svenska regeringen ville tysta honom. ”Det krävde oerhörd viljestyrka och patos.” När situationen försämras för demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen behövs sådana förebilder, betonade Jason.

Black Lives Matter

Erik Blix påminde om en tidigare intervju han gjort med Jason Diakité, på den amerikanska valdagen 2016, när de flesta fortfarande trodde att Hillary Clinton skulle bli USA:s nästa president. Jason hörde till den skaran, men han varnade ändå för växande polarisering och rasism efter en valkampanj där Donald Trump spelat på sådana strängar. I intervjun förutspådde Jason Diakité också att det skulle växa fram en motrörelse – precis så som senare skedde med Black Lives Matter.

– Vi ser en global rörelse som saknar motstycke och till och med överträffar medborgarrättsrörelsen, den enar människor över hela värld och går emot den rasism som kommit från Vita huset. I Europa verkar vi ha svårare att uttrycka att vi är emot det som händer i Ungern eller i Polen, sa Jason nu och varnade för att Sverige skulle kunna utvecklas i samma riktning som europeiska länder där den liberala demokratin successivt undergrävts.

– Jag vill inte tro att vi kommer till den punkten, men det är ett bränsle som motiverar mig att även i det lilla stå upp för mina värderingar och mot rasism för ett mer jämbördigt Sverige.

Det är det som får honom att känna att han helt enkelt inte har något val, han måste använda den plattform han fått. Framför allt handlar det om musiken, men också om radioprat och aktivism. Och så böckerna En droppe midnatt från 2016 och nya Du har rätt (skriven tillsammans med Matilda Westerman) som guidar personer under 18 år bland de rättigheter de har enligt Barnkonventionen.

En droppe midnatt

En droppe midnatt är en självbiografi som kretsar kring identitet och rasifiering, med utblickar mot Mali och USA som delar av familjen kommer ifrån. Jason Diakité beskriver också den egna barndomen i Lund med klasskamraternas glåpord ”som gjorde det omöjligt för mig att undfly sanningen att min hudfärg var avgörande för hur världen skulle bemöta mej”. Inte ens i den egna familjen kände han alltid riktig tillhörighet – ingen såg ut som han. Känslan skildras i låten Halvvägsbarn som han skrev till en uppmärksammad scenföreställning av En droppe midnatt. (Soundtracket går att höra på Spotify.)

Samtidigt beskriver Jason stark samhörighet med sin familj, inte minst hur han påverkats av sina föräldrars syn på bildning och rättvisa.

– Böcker var viktiga i min familj, bildning var högt aktat. Min pappa är från Harlem i New York och född in i fattigdom, det var ett nästan predestinerat öde som afroamerikan född några år innan Torgny Segerstedt gick bort (1945), för honom blev bildning en överlevnadsstrategi. Och vi diskuterade alltid flitigt i min familj när jag växte upp, det tror jag har präglat mig.

När Jason som 14-åring snarare valde skateboarden och hiphopen framför böckerna kände han sig därför lite motvalls, som att han gick emot familjens värderingar och önskemål. Hiphopen var samtidigt en häftig förälskelse, med sin oemotståndliga kombination av rytm, ord och toner. Inledningsvis handlade allt om lära sig hantverket för att imponera på andra rappare.

Pendelparanoia

– Men år 2000 skrev jag låten Pendelparanoia om fördomar och plötsligt kom människor fram till mig på gatan för att prata. Då insåg jag att jag kunde använda all den där tekniska skickligheten till att prata om samhället vi lever i, känslor jag har och berättelser jag hör. Jag vill skriva på ett sätt som träffar folk, med ett uttryck så att du inte kan värja dig. Det har väl inte lyckats jättemånga gånger men det är jakten.

Sett på det viset är hans nuvarande yrke snarare en logisk fortsättning på föräldrarnas engagemang för böcker, bildning och rättvisa. Helst vill han använda sina egna erfarenheter för att öka förståelsen. Som ett fönster.

– Jag vill berätta om den där bruna pojken i första klass på Tunaskolan och olika aspekter av vad rasism gör med människor som lever med den och utsätts för den. Och vad det gör med den som utsätter andra för olika former av förtryck. I mina bästa stunder hoppas jag vara det fönstret, genom en låttext eller en bok.

Nu kommer snart nästa skiva, oväntat tillkommen under coronakrisen då inställda spelningar plötsligt gav en massa tid. ”Det bästa som kan hända en konstnär är att vara uttråkad, det frigör energi.” Men syftet med den skivan är inte främst att belysa rasism eller diskutera samhällsfrågor.

– En av musikens främsta uppgifter, som kanske är ännu viktigare idag, är att sprida glädje. Efter detta 2020 behöver vi känna glädje i våra liv – om inte annat för att stärka oss i alla olika kamper vi för. Det här var inte året för melankoliska texter och sorglig musik.

Läs mer om Frihetstonen här.

 

Text: Maria Sköld

Bild: Sarah Britz

Utdelningen av Frihetspennan 2020 kan ses i efterhand

Missade du utdelningen av Frihetspennan till Per Svensson den 26 oktober? Nu kan du se ceremonin och Per Svenssons föreläsning i efterhand på youtube. Mer information hittar du här.

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne delar varje år ut priset Frihetspennan till en publicist som verkar i Torgny Segerstedts anda. Mottagaren 2020 är journalisten och författaren Per Svensson.

Prisceremonin kan nu ses i efterhand här:

Per Svensson tilldelades Frihetspennan med följande motivering:

”Per Svensson är en journalist och författare med ett starkt humanistiskt patos. Med den goda stilen som kännetecken argumenterar han oförtröttligt, perspektivrikt och med en djupgående kunskap mot alla försök att normalisera rasism, trångsynt nationalism och auktoritär populism. Därför tilldelas Per Svensson Torgny Segerstedts frihetspenna för år 2020.”

Missa inte möjligheten att ta del av Per Svenssons lärda och inspirerande föreläsning på temat frihet kontra trygghet. Med covid-19 som utgångspunkt reflekterade han över de motsättningar som kan uppstå mellan å ena sidan individens frihet och å andra sidan behovet av att ibland inskränka denna frihet för att skydda andra. Pandemin har visat på många sådana exempel, men också på hur demokratin kan vara att kraftfullt verktyg för att göra rimliga avvägningar.

Mot det ställde Per Svensson de odemokratiska grupper som vill hävda att det alltid råder ett motsatsförhållande mellan frihet och trygghet:

– Det handlar om byteshandel: Tryggheten betalas med friheten. Genom historien har undersåtar och medborgare gång på gång fått erfara att växelkursen är usel.

Per Svensson beskrev hur diktatorer brukar använda just det argumentet för att få medborgarna att ge upp sin frihet i tron att de då blir tryggare. Han påpekade hur Torgny Segerstedt tydligt avslöjat hur bedräglig sådan trygghet i själva verket är.

Per Svensson citerade ur Segerstedts kända artikel ”Vildgässen” från den 9 oktober 1940 som innehåller strofen ”De fria fåglarna plöja sig väg genom rymden. Många av dem nå kanske ej sitt fjärran mål. Stor sak i det, De dö fria.” Per Svensson kommenterade:

– Den explicita, tydliga, poäng Torgny Segerstedt gör i sin text om de tama och de vilda gässen är att de förras bekvämlighet och trygghet är illusorisk. De göds inte av godhet utan för att bli fetare och mer välsmakande, ”I sinom tid skola dessa sansade gröpätare slaktas och förtäras”, konstaterar Segerstedt, helt sakligt.

Ett längre referat av Per Svenssons föreläsning hittar du här.

Du kan också se filmen från prisutdelningen här – då får du också höra de tre uppsatsstipendiaterna Pascal Andréasson, Karin Ek Thorbjörnsson och Shreeya Pillai presentera sin arbeten.

Klicka här om du vill läsa mer om uppsatsstipendiaterna och ta del av deras uppsatser.

Missa inte när Timbuktu får Frihetstonen 16 december!

Den 16 december kl 18 får hip-hop-artisten Jason ”Timbuktu” Diakité ta emot Stiftelsen Torgny Segerstedts Minnes utmärkelse Frihetstonen. Han kommer också att intervjuas av journalisten Erik Blix. Följ ceremonin här eller på Facebook.

Timbuktu har varit verksam som artist i mer än två årtionden och ofta använt sin musik för att försvara mänskliga rättigheter. Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har därför beslutat tilldela honom priset Frihetstonen med följande motivering:

Med sin musik och sin röst inpräntar han i oss alla vikten av att stå upp för solidaritet och alla människors lika värde. För att han tydligt och utan att någonsin tveka försvarar det som är demokratins kärna tilldelas Jason ”Timbuktu” Diakité Torgny Segerstedts frihetston år 2020.

Den 16 december kl 18 får han ta emot priset av Segerstedtsstiftelsens ordförande Anna Skarhed. Timbuktu intervjuas också av journalisten Erik Blix som sitter i Stiftelsens styrelse.

Följ ceremonin här!

Med priset Frihetstonen vill Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne fästa uppmärksamhet på den roll musiken kan spela för försvaret av tanke- och yttrandefrihet.

Tidigare har Föreningen Music Against Violence i Göteborg, Gestaltensemblen, Romska musiksällskapet, Rickard Söderberg, Laleh och Maxida Märak fått utmärkelsen.

 

 

Rekordstort intresse för fortbildningsdag

Intresset var rekordstort när det för femte året i rad hölls lärarfortbildning i regi av bland andra Vänföreningen. Tack vare att årets utbildningstillfälle hölls digitalt kunde hela 112 personer delta.

För femte året i rad har Vänföreningen arrangerat en fortbildningsdag för lärare tillsammans med Segerstedtinstitutet, Göteborgs Universitet, Den Globala Skolan, Lärarförbundet och Göteborgs stad. Utbildningsdagen, på temat Att erövra demokratin i vår tid – Kunskap och praktiska verktyg för lärare och andra pedagoger, hölls i år enbart digitalt.

En konsekvens av det blev ett kortare och mer koncentrerat program. Dessutom kunde vi vända oss till deltagare i hela landet, och inte enbart i Västsverige. Vi lyckades nå ett rekordhögt antal anmälda deltagare – 112 stycken.

Ingrid Lomfors, överintendent på Forum för levande historia föreläste på temat Antisemitism då och nu.

Hon gav flera exempel på hur antisemitismen i hög grad är närvarande även i nutid, och utgör ett hot, inte bara mot judar utan också som en fara mot demokratin. I ett historiskt perspektiv beskrev Ingrid Lomfors den medeltida judefientligheten och avhumaniseringen av judar, utvecklingen genom historien som blev början till rasbiologin som så småningom ledde till Förintelsen. Som vi alla vet förekommer också i dessa dagar konspirationsteorier, fördomar och ryktesspridning, liksom förnekande av Förintelsen.

Ingrids exempel på vad man som individ kan göra för att motarbeta antisemitismen i dagens samhälle:

  • Skaffa kunskap för att kunna argumentera och säga emot.
  • Ställ kritiska frågor.
  • Tro på fakta och kunskap.
  • Lära känna människor med annan bakgrund än den egna.
  • Säga nej till alla former av rasism. Hat föder hat.
  • Inse att antisemitism och rasism är ett hot mot det öppna samhället.
  • Fördomar leder till hat – visa solidaritet med utsatta.

Ingrid Lomfors föreläsning följdes av två workshops med praktiska verktyg att använda i skolan:

Handboken ”Sätt ner foten” är namnet på Göteborgs Stads första skolhandbok mot rasism, och ett resultat av att politikerna i fullmäktige beslutat om stärkta insatser mot rasismen i skolans värld. Handboken ska lanseras i januari 2021 och innehåller olika typer av stödmaterial som faktatexter, lektionsupplägg, digitala berättelser, ordlista och en utbildningsmanual för lärare.

Projektet och handboken riktar sig till högstadium och gymnasium. Boken och övrigt material är framtagna av statsvetaren Salem Yohannes och studiehandledaren Miriam Haj Younes. Handboken, filmer och övrigt material kommer att finnas gratis tillgängligt på Göteborgs Stads Hemsida.

Vid den avslutande workshopen presenterade Molly Svensson, Sensus, den interkulturella och interreligiösa kursen ”Under samma himmel”. Kursen riktar sig till högstadieelever och avsikten är att eleverna genom möten med unga religiösa berättare ska få en bättre och bredare förståelse av begreppen levd religion och kultur. Ökad förståelse och tolerans för den andre är i fokus, men kursen ska också ge eleverna verktyg att reflektera över sina egna värderingar och identitet.

Vi i arrangörsgruppen är glada över att det trots coronarestriktioner gick att genomföra Fortbildningsdagen i denna nya form, men hoppas naturligtvis på att kunna komma tillbaka 2021 med utbildningen i ett mer traditionellt format. Frågestunder och diskussioner kunde genomföras via chatt och aktivt ZOOM-deltagande, men det ligger ett stort värde i att träffa nya människor, nätverka och fika tillsammans.

Text: Gunilla Ivarsson

Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne

Tre uppsatser belönade med stipendier

Tre universitetsuppsatser, skrivna i Torgny Segerstedts anda, belönades med stipendier i samband med Frihetspenneceremonin den 26 oktober. Mottagarna Pascal Andréasson, Karin Ek Thorbjörnsson och Shreeya Pillai var på plats för att presentera sina arbeten.

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne utlyser varje år tre stipendier på vardera 3000 kronor till uppsatsskrivare på C- eller D-nivå som bidragit till kunskap inom de områden i Segerstedts anda som stiftelsen främjar: demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet och civilkurage. Uppsatserna som kan komma ifråga för stipendiet kan vara skrivna inom flera olika vetenskapsområden.

I år hade 13 uppsatser skickats in som bedömdes av en jury bestående av docent Marianne Molander-Beyer, universitetslektor Ulla Berglindh, professor emeritus Hain Rebas och professor Mats Andrén.

Här är 2020 års pristagare, som alla medverkade vid ceremonin för Frihetspennan 2020 för att presentera sina arbeten.

Pascal Andréasson studerar idéhistoria vid Umeå universitet och belönas för uppsatsen Pingströrelsen – en tyst pacifistisk folkrörelse. Läs den här!

I sin motivering skriver juryn: “Pascal Andréasson genomför i sin välskrivna text en noggrann diskursanalys av begrepp som nation, internationalism och föreställda politiska gemenskaper. Uppsatsen behandlar segerstedtska frågor; samvete, civilkurage, fred och försvar, yttrandefrihet och religionsfrihet.”

– Jag känner mig djupt hedrad och väldigt tacksam att ni vill hedra denna kandidatuppsats med ert pris, sa Pascal Andréasson vid stipendieutdelningen och höll ett intressant anförande om frikyrkans ofta bortglömda roll inom den svenska pacifismen.

Karin Ek Thorbjörnsson fick stipendium för en uppsats inom ämnet statsvetenskap vid Göteborgs universitet, A Balancing Act? A study on Sweden´s ambivalence in responding to pressure from the Chinese embassy. Läs den här!

Juryn motiverade sitt val: “Karin Ek Thorbjörnsson tar i sin intervju-undersökning väldokumenterat upp ett hög-aktuellt ämne: journalistisk integritet, yttrandefrihet, demokratiska principer och – när internationellt samarbete blir politiskt och ekonomiskt asymmetriskt – reaktionerna inför en stormakts försök till påtryckningar på svensk press.”

– Det är oerhört viktigt att prata om hur en stor supermakt försöker ingripa och manipulera demokratiska institutioner, sa Karin Ek Thorbjörnsson i sitt anförande om sin masteruppsats där hon intervjuat svenska journalister och forskare om hur Kina vill tysta svenska medier. Hennes främsta slutsats var att journalisterna i undersökningen inte minskat sin granskning av Kina, trots påtryckningarna.

Shreeya Pillai läser en mastersutbildning i Social Work and Human Rights vid Göteborgs universitet där hon skrivit uppsatsen A multi-level study of the influence of the media and internet on attitudes towards homosexuality. Läs den här!

Uppsatsen belönas med motiveringen: “Shreeya Pillai, in her far-reaching, analytical, and very well documented thesis, investigates the relations between freedom of expression, internet use and the media roles in forming attitudes and perceptions on homosexualility, standard norms, democracy and human rights.“

Jag hoppas att min uppsats kan bidra till att främja pressfrihet, precis som Stiftelsen gör, sa Shreeya Pillai i sin föreläsning. Hon har studerat sambandet mellan pressfrihet, internetvanor och attityder gentemot homosexualitet genom att analysera svar från 77 000 respondenter i 54 länder som ingår i undersökningarna World Values Survey and Varieties of Democracy Institute. I uppsatsen finner hon att människor som är aktiva internetanvändare får en mer positiv inställning till homosexualitet om de bor i länder med fria medier – men att det omvända förhållandet gäller i länder där medier är ofria.

Juryns ordförande Ulla Berglindh är väldigt imponerad av de uppsatser som lämnats in i år:

– ­Det är alltid en stor glädje att läsa insända bidrag. Eftersom alla texterna är godkända och examinerade behöver vi läsare inte bekymra oss om slikt vi i vanliga fall bekymrar oss om: formalia, akribi, språkriktighet, vetenskaplighet, utan istället fröjdas över att så många unga studenter väljer så viktiga ämnen och undersöker och skriver i verklig segerstedtsk anda, säger hon.

Läs mer här om de uppsatser som belönats tidigare år.

Friheten i fokus när Per Svensson tilldelades Frihetspennan

Författaren och journalisten Per Svensson fick ta emot Torgny Segerstedts Frihetspenna 2020 vid en ceremoni den 26 oktober. I sitt tal reflekterade han över hur demokratin kan hjälpa oss navigera i en orolig tid och vad vi kan lära av Torgny Segerstedt idag.

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne delar varje år ut priset Frihetspennan till en publicist som verkar i Torgny Segerstedts anda. Årets mottagare Per Svensson belönas med motiveringen:

”Per Svensson är en journalist och författare med ett starkt humanistiskt patos. Med den goda stilen som kännetecken argumenterar han oförtröttligt, perspektivrikt och med en djupgående kunskap mot alla försök att normalisera rasism, trångsynt nationalism och auktoritär populism. Därför tilldelas Per Svensson Torgny Segerstedts frihetspenna för år 2020.”

Prisceremonin äger rum i nära anslutning till Segerstedts födelsedag den 1 november och är alltid offentlig, men på grund av coronapandemin livesändes årets prisutdelning den 26 oktober och kommer också att kunna ses i efterhand.

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minnes ordförande Anna Skarhed framhöll vikten av den journalistik som Per Svensson står för, det Torgny Segerstedt kallade ”ett vederhäftigt och sakligt framställningssätt” i en tid när kriget mot sanningen eskalerat.

Per Svensson förklarade han att han var glad och stolt, men också en smula nervös:

– Den publicist i vars namn Frihetspennan delas ut, och de personer som tidigare fått pennan, gör ju detta till ett lika hedrande som uppfordrande pris. Jag hoppas att jag ska kunna använda pennan på bästa sätt.

Trygghet och frihet

Per Svenssons tacktal kretsade kring balansen mellan trygghet och frihet. Att det kan finnas en motsättning dem emellan ansåg han ha blivit tydligt sedan spridningen av covid-19 satt många friheter ur spel också i demokratiska länder. Undantagstillståndet har blivit normaltillstånd. I vissa situationer kan även demokratiska regeringar vara tvungna att inskränka friheten för att bevara tryggheten, konstaterade Per Svensson, och det finns inte alltid ett självklart svar på var den gränsen ska dras.

Men det ska inte förväxlas med att det nu sker ett uppsving för idéer om att trygghet och frihet alltid är varandras motsättning och att friheten i sig är ett hot mot tryggheten, underströk Per Svensson:

– Auktoritära, despotiska, antidemokratiska ideologier och regimer är angelägna om att understryka motsättningen mellan tryggheten och friheten, som de dock gärna klär i annan språkdräkt: splittring och anarki, inblandning i det av partiet eller despoten styrdal landets  inre angelägenheter, västvärldens dekadens, eller, en favorit på 2000-talet, ”terrorism”. 

– Budskapet är att friheten utgör ett dödligt hot mot tryggheten, vars enda pålitliga värn är partiet, ledaren eller kungen. Den teoretiska grundvalen för detta bland tyranner mycket frekventa sätt att se på förhållandet mellan frihet och trygghet formulerades väl på 1600-talet av den politiska filosofen Thomas Hobbes i det sedan dess ständigt åberopade verket ”Leviathan”, publicerat 1651.

Per Svensson beskrev hur många genom århundradena fortsatt att hävda Hobbes idé om att människans naturtillstånd är att leva i ett allas krig mot alla, som endast kan undkommas genom att individen överlåter all makt till en suverän.

– Det handlar om byteshandel: Tryggheten betalas med friheten. Genom historien har undersåtar och medborgare gång på gång fått erfara att växelkursen är usel.

Falsk dikotomi

Men liberala tänkare har istället hävdat att det här är en falsk dikotomi. Människor behöver inte alls välja frihet eller trygghet. I själva verket är den trygghet som föds ur ofrihet bara skenbar, den kan när som helst förbytas i sin motsats.

Per Svensson beskrev detta som ett centralt tema i många av Torgny Segerstedts texter, inte minst den kanske mest kända, ”De fria fåglarna” från den 9 oktober 1940. Det är ur den artikeln den strof är hämtad som återges på Segerstedtmonumentet i Vasaparken i Göteborg: ”De fria fåglarna plöja sig väg genom rymden. Många av dem nå kanske ej sitt fjärran mål. Stor sak i det, De dö fria.”

– Den explicita, tydliga, poäng Torgny Segerstedt gör i sin text om de tama och de vilda gässen är att de förras bekvämlighet och trygghet är illusorisk. De göds inte av godhet utan för att bli fetare och mer välsmakande, ”I sinom tid skola dessa sansade gröpätare slaktas och förtäras”, konstaterar Segerstedt, helt sakligt.

Per Svensson påpekade hur många diktatorer använder just denna förmenta motsättning mellan trygghet och frihet som ett redskap för att behålla makten. Deras makt försvagas så snart människor inte längre är rädda, så som vi nu ser sker i Belarus, där människor fortsätter kräva frihet på gatorna: – Om fruktan är frihetens främsta fiende så är friheten från fruktan förtryckarnas farligaste fiende. Vi är inte rädda längre”, säger demonstranterna i Minsk.

Coronaeffekten

Kan då coronapandemin användas på samma sätt som en symbol för otrygghet som legitimerar odemokratiska maktanspråk? Per Svensson konstaterade att en del auktoritära regeringar försökt med just det, men också att de inte varit särskilt effektiva. Som påpekats av den bulgariske statsvetaren Ivan Krastev i långessän ”Är Morgondagens redan här? Hur pandemin förändrar Europa”, har de auktoritära och populistiska ledarna tvärtom haft påfallande svårt att hantera coronakrisen.

– De föredrar, skriver Krastev, kriser som de själva skapat och därför kan ge sken av att de tack vare sin viljestyrka, sin outtröttliga vakthållning och sitt geni kan behärska. Viruset följer inte manus. Det låter sig inte heller buras in av kravallpoliser. Istället tar de sig in i härskarens palats och visar att också härskaren kan bli smittad.

Per Svensson beskrev hur demokratin istället visat på ett annat sätt att hantera coronakrisen och det frihetens problem som nu ställs på sin spets – hur den enes frihet inte kan tillåtas bli den andres ofrihet.

– Demokratin är ett system för att härbärgera konflikter, inte eliminera dem, men istället göra dem fruktbara både för individen och samhället, sa Per Svensson och fortsatte:  

– Jo, det finns en konflikt mellan trygghet och frihet. Där har Hobbes rätt. Men demokratins lösning är maktfördelning, inte maktkoncentration. Vi förlitar oss inte på Leviathan för att få trygghet, vi förlitar oss på varandra och på de gemensamma spelreglerna.

Per Svensson påpekade att demokratin förutsätter konflikter, åsiktsmotsättningar och frihet. Den är därmed motsatsen till den högerpopulism som vi nu ser breda ut sig:

– Grundbulten i deras världsbild är övertygelsen att skillnader är av ondo. De tar Hobbes på orden. All makt åt Leviathan. Och Leviathan är ”folket”. Själva är de folkets enda och sanna röst.

– Det betyder att alla som har avvikande uppfattningar, eller vill att samhällets ska se ut på ett annat sätt, antingen måste vara främlingar eller förrädare…. Antingen hör de inte hemma i ”folkets” gemenskap, eller också har de valt att förråda den och ställa sig utanför den.

Försvar för demokratin

Per Svensson uppmanade åhörarna att värna den liberala demokratin som uppmuntrar olikhet och frihet. Han påminde om att detta också var Torgny Segerstedts främsta drivkraft:

– Ur pennan flödar friheten. Det är för honom i det fria kunskapssökandet, i den fria åsiktsbrytningen, som demokratin, friheten, det essentiellt mänskliga får sin mest tydliga gestaltning.

Det är en hållning att inspireras av också i en tid av tilltagande populism, manade Per Svensson och avslutade med att citera ur en ”Idag”-artikel som Torgny Segerstedt skrev den 9 april 1940, bara några timmar efter det tyska överfallet på Norge.

– Rubriken är ”Det mänskliga”. Han noterar vårtecken i Göteborg. Sparvarna kvittrar i vårsolen. Snödropparna  vaggar sina vita huvuden. Men i människornas värld råder fimbulvintern. ”Olycksbudens mörka skuggor” glider över markens  Och ändå…”Där skall en gång komma en islossning också i människors värld, Den är närmare än de tro, som låta nuets vedermöda överskygga allt”. Låt oss hoppas att han får rätt. Nu också.

Uppsatsstipendier

I samband med prisceremonin delade Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne också ut stipendier till tre studenter som skrivit C- eller D-uppsatser i ämnen som ligger nära Segerstedts intresseområden. Pascal Andréasson belönades för uppsatsen Pingströrelsen – en tyst pacifistisk folkrörelse, skriven inom ämnet idéhistoria vid Umeå universitet. Karin Ek Thorbjörnsson studerar statsvetenskap vid Göteborgs universitet och har skrivit A Balancing Act? A study on Sweden´s ambivalence in responding to pressure from the Chinese embassy. Shreeya Pillai uppmärksammades för en uppsats inom ämnet socialt arbete vid Göteborgs universitet, A multi-level study of the influence of the media and internet on attitudes towards homosexuality.

Text: Maria Sköld

Bild: Sarah Britz

Segerstedts frihetspenna till Per Svensson

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har beslutat att tilldela journalisten och författaren Per Svensson utmärkelsen Torgny Segerstedts frihetspenna år 2020. Prisutdelningen, måndagen den 26 oktober, kan följas via Facebook och äger rum på Göteborgs universitet.

Per Svensson är en av Sveriges mest erfarna och respekterade publicister. Han har också publicerat ett antal böcker där han analyserar frågor om demokrati och mänskliga rättigheter från många olika perspektiv.

Så här säger Stiftelsen i sin motivering:

”Per Svensson är en journalist och författare med ett starkt humanistiskt patos. Med den goda stilen som kännetecken argumenterar han oförtröttligt, perspektivrikt och med en djupgående kunskap mot alla försök att normalisera rasism, trångsynt nationalism och auktoritär populism. Därför tilldelas Per Svensson Torgny Segerstedts frihetspenna för år 2020.”

Frihetspennan delas ut varje år till en framstående publicist som verkar i Torgny Segerstedts anda. Prisceremonin är alltid offentlig men på grund av den rådande pandemin kommer den i år att livesändas via Torgny Segerstedtstiftelsens Facebooksida.

Per Svensson är född 1956. Han har varit chefredaktör för Kvällsposten, reporter och kulturchef på Expressen, senior columnist i Sydsvenskan och politisk redaktör på Dagens Nyheter, där han fortfarande är verksam – i dag som skribent på kultursidorna.

Bland de många essä- och reportageböcker han har publicerat kan nämnas Hem till kriget. Ett reportage från Kroatien och Bosnien Hercegovina (1992), Den leende mördaren. Ett reportage om ondska i vår tid (1994), den Augustprisnominerade Storstugan eller När förorten kom till

byn (1996), Dr Luther & Mr Hyde. Om tro och makt då och nu (2008), Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel (2014) samt Vasakärven och järnröret: den långa bruna skuggan från Lund (2015). Tillsammans med Thomas Steinfeld gav han 2017 ut Bildningen på barrikaden. Ett manifest.

Per Svensson har tilldelats Stora journalistpriset och Jolopriset.

Priset Frihetspennan består av en symbolisk penna och en penningsumma. Det överlämnas i anslutning till Torgny Segerstedts födelsedag den 1 november. Förra årets pristagare var Hédi Fried.

Följ prisutdelningen här!

Läs mer om priset här.

Nya namn i Segerstedtstiftelsens vänförening

Styrelsen i Vänföreningen till Torgny Segerstedts Minne har fått två nya medlemmar. Vid årsmötet den 12 maj valdes Annelie Eriksson och Nils Hanson.

Annelie Eriksson är planeringsledare i sektorn Fri konst och kultur vid Göteborgs Stads kulturförvaltning. Hon har tidigare varit enhetschef där, projektledare för Göteborgs Stads barnkulturår 2012 och informatör på Backa Teater.

Nils Hanson är journalist med ett förflutet som reporter på Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen, redaktionschef på TV4 Göteborg, senare TV4 Väst, och chef och ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning, där han i dag är redaktör.

Styrelsen i Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne består i övrigt av Elisabet Litsmark Nordenstam (ordförande), Marika Andersson, Mats Andrén, Monica Håkansson, Gunilla Ivarsson, Jenny Jernberg, Ulf Johanson och Kristian Wedel.

”Covid-19 är ett allvarligt hot mot demokratin”

Demokratin riskerar att bli coronakrisens främsta offer, varnade förra EU-kommissionären Cecilia Malmström i en föreläsning vid Vänföreningens årsmöte. Hon pratade också om hur hon tror att Torgny Segerstedt skulle uppfatta dagens värld.

Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne brukar varje år bjuda in en aktuell föreläsare till sitt årsmöte. Den 12 maj var det den förra EU-kommissionären Cecilia Malmström som talade på temat Demokratins utmaningar i coronatider. Föreläsningen, som hölls digitalt, lockade hela 77 personer, både medlemmar och andra intresserade, och många passade också på att ställa frågor.

Cecilia Malmström började med att konstatera att det inte är mycket som är sig likt i år:

– För inte länge sedan hade ingen hört talas om covid-19, idag drunknar nästan allt annat i rapporteringen om olika aspekter av coronakrisen. Men just därför behöver vi vara vaksamma på det som händer vid sidan av det mest akuta. Inte minst hoten mot demokrati och mänskliga rättigheter, som förstås fanns där redan innan coronakrisen men som nu förstärks, sa hon.

Cecilia Malmström påminde om hur den svenska debatten vid årets början dominerades av klimathotet, flyktingkrisen och frågor om kriminalitet. De underliggande problemen behöver fortfarande lösas och kan inte vänta.

Inför 2020 talades det också mycket om hur det skulle bli ett minnesår som uppmärksammade att 75 år förflutit sedan det andra världskriget tog slut och 70 år sedan de första tankarna på en europeisk union formulerades i den så kallade Schumandeklarationen. Men årsdagarna har helt överskuggats av pandemin.

Den 31 mars var det även 75 år sedan Torgny Segerstedt gick bort och i sitt anförande undrade Cecilia Malmström vad han skulle tycka om dagens värld om han kunde se den. Hon trodde att han nog skulle förundras över de många framstegen – på många sätt har världen blivit en bättre plats tack vare det europeiska samarbetet och förbättringar när det gäller demokrati, yttrandefrihet och respekt för de mänskliga rättigheterna.

– Men han skulle kanske också varna för vad krig och krigsliknande tillstånd, som coronakrisen kan liknas vid, kan göra med demokratin. Idag är det många makthavare som drar fördel av coronakrisen för att stärka sin makt och kväva demokrati och debatt.

Cecilia Malmström räknade upp en rad oroväckande exempel på hur demokratin just nu sätts på undantag i coronakrisens skugga. Repressionen i Kina har ökat ytterligare och landet bedriver ett globalt propagandakrig för att ge intryck av diktaturer kan hantera kriser bättre än demokratier. Samtidigt försöker USA:s regering ge Kina skulden för virusutbrottet genom teorier som den egna säkerhetstjänsten inte tror på. I Filippinerna har president Duterte gett order om att polisen ska kunna skjuta ihjäl personer som bryter mot utegångsförbudet. I Jordanien, Jemen och Oman har tidningar förbjudits med förevändningen att de kunde sprida smitta. Dessutom använder allt fler länder appar för att kontrollera människors rörelsemönster.

– Det kan vara verktyg för att bekämpa pandemier men det är viktigt att tänka igenom integritetsaspekterna och hur datan analyseras och det görs sällan.

De auktoritära tendenserna märks också i Europa, där Ungern inte längre är en demokrati och Polen rör sig i samma riktning, enligt den senaste årsrapporten från organisationen Freedom House. Mönstret beskrivs även i studien Autocratizations Surges – Resistance Grows från Varieties of Democracy vid Göteborgs Universitet. Utvecklingen har pågått en längre tid, men har förstärkts av coronakrisen, som bland annat fått Ungerns regering att ta sig rätten att styra med dekret med allt mindre av demokratisk insyn och kontroll.

Cecilia Malmström, som var EU-kommissionär mellan 2010 och 2019, varnade för att EU står inför enorma prövningar, både inre och yttre. Allra allvarligast är ökningen av antisemitism, rasism, främlingsfientlighet och populism som hon anser hotar hela EU-samarbetet. Exemplen är många: ökade hot mot journalister, inklusive mord i Slovakien och Malta, polska städer som inför ”HBTQ-fria” zoner, Ungerns växande antisemitism med hetskampanjen mot George Soros och en farlig retorik där flyktingar blir stämplade som terrorister.

– Det är ett bedrövligt misslyckande att EU inte lyckas ta ett gemensamt ansvar för att hjälpa människor som flyr undan förtryck, sa Cecilia Malmström som hade migrationsfrågorna på sitt bord under en del av tiden som EU-kommissionär.

Hon konstaterade att situationen är alarmerande i lägren på de grekiska öarna och att den grekiska regeringen vädjat till andra EU-medlemmar att de ska ta emot några av de ensamkommande barnen.

– Den svenska regeringen hör inte till dem som har svarat ja på den vädjan och det tycker jag faktiskt är skamligt.

För Cecilia Malmström är det självklart att EU behövs och att det måste fortsätta vara en union byggd på gemensamma värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Men just nu är det projektet hotat, liksom hela den världsordning som byggts upp efter andra världskriget.

– Det är en allvarlig utveckling som pågår lite under radarn när allt fokus är på corona. Men vi måste börja prioritera de här frågorna och vara vaksamma. Annars riskerar vi att vakna upp till en post-coronavärld som ser väldigt annorlunda ut, sa Cecilia Malmström.

Text: Maria Sköld

Äldre inlägg