Kategori: Okategoriserade (sida 1 av 4)

Fullsatt på fjärde Fortbildningsdagen för lärare

Mer än 100 lärare och pedagoger från hela landet deltog när endagsseminariet ”Att erövra demokratin i vår tid” ägde rum i Wallenbergs konferenscenter för fjärde gången. Årets underrubrik var frågan ”vad är det toleranta samhället?” och som vanligt gav dagen både kunskapspåfyllnad och handfasta verktyg att använda i klassrummet.

Christer Mattsson, föreståndare vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet, var dagens första föreläsare och analyserade begrepp som ”värdegrund”, ”tolerans” och vad det innebär att leva i en polariserad tid, som vi gör nu. Han gick tillbaka i historien till sent 1600-tal när John Locke, filosofen, skrev om multipla sanningar som måste kunna leva sida vid sida, grunden till det sekulära samhället. Christer Mattsson luftade också sina obevisade funderingar kring mångkulturalismen – kanske har inte diskussionen kring denna varit helt uppriktig? Saknas den egentliga viljan till mångkultur trots allt som sagts, är det egentligen assimilering vi vill ha?

Anne Birgitte Nielsen, professor i lingvistik från Oslo universitet var dagens andra föreläsare, och talade på temat ”Hatprat  – att erövra demokratin i vår tid”. Hon beskrev språkbruk och målgrupper när det gäller hatprat på nätet och underströk vikten av att i skolan undervisa i både kritisk läsning och kritiskt tänkande, som ett verktyg att motverka näthat.

Eftermiddagen ägnades åt två workshops med praktisk inriktning på nyttiga verktyg att ta med till det egna klassrummet.

Daniel Poohl från Stiftelsen EXPO koncentrerade sig på att granska förhållandet mellan Myt och Verklighet, och gav handfasta råd och tips för hur man som lärare kan knäcka myter och de allt mer förekommande konspirationsteorierna. Dessa, liksom tendensen med alternativa fakta, Fake News, har blivit allt vanligare och är något som lärare måste hantera alltmer i framtiden.

Den andra workshopen leddes av Camilla Sjöström från myndigheten Forum för Levande Historia. Hon visade klassrumsmaterial, lärarhandledningar, interaktiva, nedladdningsbara kunskapsmaterial och en interaktiv analys av nazipropaganda – allt exempel på material som gratis kan laddas ner från myndighetens hemsida för att användas i skolundervisningen.

Fortbildningsdagen för lärare arrangeras årligen sedan 2016 av Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, Den Globala Skolan, Lärarförbundet och Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.

Text och foto: Gunilla Ivarsson, Vänföreningens styrelse

Möt Segerstedtprofessorn David Schneiderman

David Schneiderman är Torgny Segerstedtprofessor vid Göteborgs universitet under läsåret 2019-2020. Han är en ledande expert inom konstitutionell rätt, yttrandefrihet och internationell rätt.

Sedan 2003 stödjer Torgny Segerstedtstiftelsen en gästprofessur i Torgny Segerstedts namn. Innehavaren utses av Göteborgs universitet för en period av ett år och verkar inom ett område med anknytning till demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter eller religion. Professuren alternerar mellan Handelshögskolan, humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten och utbildningsvetenskapliga fakulteten enligt överenskommen turordning.

David Schneiderman är professor i juridik och statsvetenskap vid universitetet i Toronto, men är under läsåret 2019-2020 verksam vid den juridiska institutionen på Göteborgs universitet handelshögskola.

– För mig var det en oväntad ära att få inneha professuren i Torgny Segerstedts namn. Som barn till överlevande från Europas Holocaust är jag stolt över att utses till professuren i hans namn, säger David Schneiderman.

Professor Schneidermans expertområden är jämförande konstitutionell rätt och internationell investeringsrätt. Inom området konstitutionell rätt har han bland annat engagerat sig i frågor om yttrandefrihet och hur media beskriver konstitutionell rätt. Mycket av hans forskning kretsar kring vilken roll som medborgare kan spela när det handlar om utrikespolitik och internationella avtal. David Schneiderman anser att viktiga områden som social rättvisa, klimatfrågan och internationell fred begränsas av handelsavtal som medborgare inte kan påverka.

I dagens oroliga värld ser David Schneiderman skäl att oroa sig över hur rättsstatens principer och yttrandefriheten befinner sig på reträtt i många delar av världen. Han betonar att en levande demokrati är beroende inte bara av juridiska restriktioner och rättslig granskning utan också av aktiva medborgare.

– Jag har en stark tro på medborgerligt engagemang, utbildning och öppenhet – det är därför som robust yttrandefrihet är så viktig i demokratiska samhällen. Yttrandefrihet gör det möjligt att ta upp frågor om hur vi blir styrda och få reda på vilken behandling andra får, bra eller dålig, säger han.

Här är Torgny Segerstedt en förebild anser David Schneiderman. Han medger att han inte hade hört talas om Torgny Segerstedt innan han blev erbjuden en professur i hans namn, men säger att han omedelbart blev inspirerad av Segerstedts gärning.

– Torgny Segerstedt visade de medborgerliga egenskaper som behövs i framgångsrika demokratier. Han visade till exempel mod – det är en fundamental dygd i en demokrati som upplever stress. Han trodde på öppenhet – att idéer får mötas – vilket är grundläggande för kunskap och förståelse. Han brydde sig om andra – hur andra människor, både medborgare och andra, agerade under stress. För mig är en sådan stridbar och oberoende redaktör som Segerstedt själva sinnebilden av en god medborgare i en demokrati präglad av mångfald, säger David Schneiderman.

Tre viktiga uppsatser belönade med stipendium

Tre viktiga uppsatser i Segerstedts anda har belönats med stipendium från Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne. Mottagarna är Dennis Akgün Dehiller, Rola Kalalyi, Sofia Axelsson och Astrid Pleijel.

Varje år delar Stiftelsen ut stipendier till tre uppsatser på C- eller D-nivå som bidrar till kunskap inom områden som låg Torgny Segerstedt nära, såsom demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet och civilkurage. Uppsatserna som kan komma ifråga kan vara skrivna inom flera olika vetenskapsområden. Bedömningen görs av en jury bestående av universitetslektor Ulla Berglindh, docent Marianne Molander-Beyer och professor emeritus Hain Rebas.

I samband med ceremonin för Frihetspennan den 25 november uppmärksammades fyra studenter för tre intressanta uppsatser. Tre av de fyra studenterna hade möjlighet att själva närvara och presentera sina slutsatser.

Om vi inte kan tala om var gränserna för yttrandefriheten går blir det godtyckligt vem som får komma till tals, sa Astrid Pleijel bland annat.

Astrid Pleijel föreläste om sin uppsats Yttrandefrihetens anatomi. Om det hatiska språkbruket och yttrandefrihetens gränser, som är skriven vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori på Göteborgs Universitet. Uppsats diskuterar yttrandefrihetens gränser utifrån två aktuella fall: dels tidningen Nya Tiders medverkan på Bokmässan i Göteborg år 2016 och 2017, dels evenemanget Burka Songs 2.0 – film och samtal som skulle ha ägt rum i Göteborgs Stads regi men som ställdes in sedan filmen anklagats för att vara extremistisk.

I sin motivering till stipendiet skriver juryn: ”Astrid Pleijel lotsar oss skarpsinnigt med hjälp av klokt värderande argumentationsanalys genom två göteborgska mediala exempel på yttrandefrihetens gränser – ett sant segerstedtskt ämne.”

Läs Astrid Pleijels uppsats här Yttrandefrihetens anatomi

Även Dennis Akgün Dehiller och Rola Khalaily framträdde och berättade om sin belönade uppsats Ideal democracy – a shortcut to economic growth? som de skrivit vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet. De har studerat sambandet mellan demokrati och ekonomisk tillväxt och jämfört det de kallar elektära demokratier (som genomför fria val men i övrigt inte är så väletablerade) med mer mogna liberala demokratier.

Så här beskriver juryn varför uppsatsen förtjänar att uppmärksammas: ”Dennis Akgün Dehiller och Rola Khalaily har lyft en aktuell global frågeställning och med hjälp av en elegant statistisk metod sökt kartlägga och bygga en indiciekedja för den komplexa relationen mellan demokrati i dess olika former och definitioner och ekonomisk tillväxt.”

Läs Dennis Akgüns Dehillers och Rola Khalailys uppsats här Ideal Democracy

Sofie Axelsson, som studerar International Journalism vid Södertörns högskola, hade inte möjlighet att delta i stipendieutdelningen med belönas för uppsatsen The Ethics of Reporting on Radical Nationalist Groups in Sweden.

Juryn motiverade sitt val så här: ”Sofie Axelsson har ett synnerligen aktuellt ämnesfokus, radikal nationalism, och hon redogör i sin välskrivna text noggrant och lyhört för journalisters etiska förhållningssätt i ett samhällsklimat där narrativen och de mediala plattformarna är föränderliga.”

Läs Sofie Axelssons uppsats här.

Astrid Pleijel Bild: Håkan Berg
Astrid Pleijel, Rola Khalaily och Dennis Akgün Dehiller. Bild: Håkan Berg
Ulla Berglindh från juryn. Bild: Håkan Berg
Dennis Akgün Dehiller och Rola Khalaily. Bild: Håkan Berg

Hédi Fried tilldelades 2019 års Frihetspenna

När Hédi Fried tilldelades 2019 års Frihetspenna kom kvällen att handla om minne och ansvar. Författaren, psykologen och debattören Hédi Fried hyllades för att hon tidigt vågade bryta tystnaden om Förintelsen och sedan envist fortsatt ställa obekväma men viktiga frågor.

Hédi Fried hade med ålderns rätt inte möjlighet att själv resa till Göteborg för att delta vid den högtidliga prisceremonin den 25 november. Men hon var ändå i högsta grad närvarande under kvällen.

Barnbarnet Samuel Fried fanns på plats på Göteborgs universitet för att ta emot Frihetspennan å hennes vägnar och han läste upp en hälsning från Hédi Fried:

”Segerstedt är ett av de första namnen jag kom i kontakt med när jag kom till Sverige sommaren 1945. Att jag 74 år senare skall föräras det pris som stiftades till Torgny Segerstedts ära har jag inte ens kunnat drömma om. Nu när det hände vill jag uttrycka min djupt kända tacksamhet till er alla som bidrog till att jag blev årets pristagare till detta prestigefyllda pris. 

Jag växte upp i en auktoritär stat som övergick i en nazistisk diktatur. När jag sedan uppfattade demokratin i Sverige bestämde jag mig för att ägna mig åt att kämpa för att bevara denna demokrati. Vartefter åren gick visade det sig mer och mer hur viktigt det är att hålla denna kamp vid liv. Slappnar man av bara litet så växer de alltid pyrande höger- och/eller vänsterkrafterna. Idag, när vi återigen befinner oss i en politiskt och ekonomiskt svår situation ser vi tydligt hur lätt det är att upprepa 30-talets misstag. Jag har kämpat ända sedan 80-talet, och ett pris till mig som har fyllt 95 kan vara en fingervisning om hur viktigt det är att fortsätta denna kamp.”

Med Hédi Frieds egna ord

Deltagarna fick även möta Hédi Fried på film, i en förkortad version av SVT-dokumentären Min oro, och höra hennes ord framföras av skådespelaren Anna Söderling. Texten som lästes är hämtad ur boken Frågor jag fått om Förintelsen och är svaret på frågan Vad är det värsta du varit med om?

”Om du frågar om det värsta jag varit med om kan jag svara med en enda mening: Ögonblicket när jag skildes från mina föräldrar.

Men jag vill ge ett långt svar, jag tänker berätta om vägen som ledde dit. Det var en mycket långsam process av tyskarnas planerade judeutrotning, mycket finurligt uträknat. Precis som man inte med ögat kan observera en blommas utveckling från knopp till fullt utslagen ros, märkte man inte de små stegen som ledde till fullbordan. Till det man inte ens i sina värsta drömmar hade kunnat föreställa sig. Plötsligt infördes en liten förändring till det sämre, men man kunde leva med den. Det skulle gå över, trodde vi. Det gick inte över, istället kom ännu en försämring. Återigen reagerade vi med att hoppas på att det snart skulle gå över. Och aldrig fanns det någon som helst möjlighet att gissa vad nästa steg skulle bli.”

Hédi Fried varnar i boken för att människans förmåga till anpassning kan göra att vi inte uppfattar faror förrän det är för sent. Hon skriver: ”En av lärdomarna från Förintelsen lyder: vänj dig aldrig vid orättvisor. En orättvisa är som ett sandkorn i handen, vars vikt inte känns. Men orättvisor har en tendens att öka, de blir fler och fler och snart orkar du inte bära dem.”

Det här är ett centralt tema i Hédi Frieds engagemang och författarskap, hon vill vittna om de mekanismer som gör den otänkbara ondskan möjlig. Det är också något som lyfts fram i Torgny Segerstedt-stiftelsens motivering till att hon tilldelas Frihetspennan:

Hédi Fried har gjort det till sin livsuppgift att värna det öppna samhället. I böcker, artiklar och föredrag har hon – för att vi ska förstå de psykologiska och samhälleliga processer som gör ondskan möjlig – oförtröttligt vittnat om Förintelsens våld och om den förrädiska vägen dit. Under senare år har hon också framträtt som en frispråkig och klarsynt debattör som uppmanar dagens ledare att se de farliga mönstren och agera i tid för att motverka samtidens våldsbejakande extremism. Hédi Fried tilldelas därför Stiftelsen Torgny Segerstedts frihetspenna 2019.

Att ta strid för minnet

Historikern Ingrid Lomfors, överintendent vid myndigheten Forum för levande historia, såg till att ytterligare fördjupa bilden av Hédi Fried i en föreläsning under rubriken Att ta strid för minnet. Ingrid Lomfors påminde om vilken enorm kraftansträngning det krävs för att minnas något så smärtsamt – i synnerhet när ingen annan verkar vilja komma ihåg. Hédi Fried har själv beskrivit det som att hon och andra Förintelseöverlevande länge gjorde allt för att förtränga det som hänt och fokusera på att skapa sig en ny framtid: ”Det som varit, hörde till det förgångna, allt skulle glömmas. Vi hade god hjälp av vår omgivning, vars skuldkänslor på grund av medlöperi, eller enbart passivitet, stärkte viljan att glömma.”

Ingrid Lomfors beskriver det som att världen teg om Förintelsen i 40 år efter andra världskrigets slut: Europa var ännu delat. På båda sidor av muren rådde ett politiskt, socialt och akademiskt utbrett ointresse. I detta farliga vacuum uppstod tillfället för revisionister och nynazister att ta plats. Få såg faran med glömskan. En som gjorde det var Primo Levi. Det pågår ”en strid om minnet” skrev han. En annan var Hédi Fried.

Det var i detta glömskans tidevarv som Hédi Fried försökte förlägga sin första bok. Tiden tycktes först inte mogen. Manuset skickades runt till det ena svenska förlaget efter det andra som svarade med refuseringsbrev. ”Det var mycket trevliga brev”, konstaterade Hédi Fried, ”de gav mig uppskattning för initiativet, beröm för stilen, men ämnet uppfattades som för smalt.”

Debutboken Skärvor av ett liv, som var färdigskriven i mitten av 1980-talet, blev liggande tills Hédi Fried lyckades få den utgiven på ett engelskt förlag, med förord av Nobelpristagaren Elie Wiesel.

Först 1992 kom boken ut på svenska. Då hade plötsligt intresset för Förintelsen vuxit kraftigt, efter att extremhögern börjat vinna framgångar i det nya förenade Europa. Hédi Fried framträdde som psykolog, med erfarenhet av att arbeta med personer som överlevt Förintelsen, och talade om vikten av att bearbeta minnen: ”Hur kan vi få såren att läkas när vi inte vill vidröra dem. Bölden måste öppnas, varet måste ut. Minnesluckan måste öppnas även om det är smärtsamt,” manade hon.

Ingrid Lomfors påpekar att var ganska nya tankar i Sverige vid den här tiden: ”I USA hade man kommit längre. Där började man tala om vikten av minnesbearbetning. Minnena ansågs vara ”transgenerationella”. De överlevande för över sina erfarenheter och sitt trauma på sina barn. Andra generationen hade blivit ett begrepp.”

Arvtagerska till Segerstedt

Men när Hédi Fried börjar närmar sig 90 år har världen åter förändrats och hon oroar sig över att demokratin börjar svikta när ledare som Donald Trump får världen att glömma vad det innebär att leva i en demokrati, ”land efter land glider in i ett auktoritärt samhälle styrt av hat”, varnar hon.

Hédi Fried inser att hon måste agera och Ingrid Lomfors berättar om vad hon gör då: ”Efter 2017 blir hon vårt lands tydligaste röst för demokrati och allas lika värde. Krafterna har visserligen börjat att sina, men intellektet är fortfarande knivskarpt. Hon bjuder hem svenska toppolitiker och opinionsbildare och förklarar: Det är bråttom. Demokratin är i fara.

Hon är en arvtagerska till Torgny Segerstedt, och en följeslagare till Elie Wiesel. De talade sanningen till makten. Det gör också Hédi Fried.”

Hela Ingrid Lomfors tal har publicerats i Dagens Nyheter, läs det här.

Många människor hade kommit för att delta i prisceremonin, som också omfattade utdelning av tre uppsatsstipendier till Sofie Eriksson, Astrid Pleijel samt Dennis Akgün Dehiller och Rola Khalaily (se separat artikel) och vacker musik av cellisten Hanna Bendz.

Läs mer om Hédi Fried här.

Samuel Fried tar emot 2019 års Frihetspenna av Stiftelsens ordförande Anna Skarhed.
Cellist Hanna Bendz. Bild: Håkan Berg
Historikern Ingrid Lomfors föreläste om Hédi Fried. Bild: Håkan Berg
Stiftelsens ordförande Anna Skarhed. Bild: Håkan Berg

Anna Skarhed ny ordförande för Segerstedtstiftelsen

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har fått en ny ordförande, den förra justitiekanslern Anna Skarhed. Hon ersätter Sara Stendahl, som dock fortsätter som ledamot av styrelsen.

Anna Skarhed blev historisk när hon 2009 tillträdde som justitiekansler eftersom hon var den första kvinnan på posten sedan ämbetet inrättades 1713. Hon blev sedan kvar som justitiekansler fram till sin pensionering 2018.

Anna Skarhed inledde sin bana som jurist i Göteborg i slutet av 1970-talet. Efter tingsmeritering på åklagarmyndigheten i Göteborg och i Göteborgs tingsrätt blev hon fiskal och därefter hovrättsassessor vid Hovrätten för Västra Sverige. Hon arbetade därefter i många år som domare, först som rådman i Eskilstuna och Uppsala och därefter som lagman i Linköpings tingsrätt samt som justitieråd i Högsta domstolen. Hon var under denna tid även några år chef för utvecklingsenheten på Domstolsverket.

Anna Skarhed har som utredningssekreterare, expert och särskild utredare biträtt regeringen i ett flertal olika statliga utredningar inom olika ämnesområden. Hon var under sin tid som domare under många år ordförande i Övervakningsnämnden på sina respektive tjänstgöringsorter och var även vice ordförande i Patient- och Läkemedelsskadenämnden samt i Miljöskadenämnden. 2015 utsågs hon till hedersdoktor vid Uppsala universitets juridiska fakultet. 2018 valdes hon av riksdagen till ordförande i den nyinrättade Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner.

Segerstedts frihetspenna 2019 tilldelas Hédi Fried

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har beslutat att i år tilldela författaren och psykologen Hédi Fried utmärkelsen Torgny Segerstedts frihetspenna. Priset delas ut måndagen den 25 november klockan 18.00 i Torgny Segerstedtsalen på Göteborgs universitet. Arrangemanget är offentligt men kräver föranmälan.

Hédi Fried föddes 1924 i Sighet i nuvarande Rumänien. Efter att ha suttit i koncentrationsläger i Auschwitz och Bergen-Belsen kom hon 1945 till Sverige med en av de vita bussarna, en evakueringsaktion ledd av Folke Bernadotte. I Sverige utbildade Hédi Fried sig så småningom till psykolog och har bland annat arbetat med andra överlevande från Förintelsen och deras barn.

De fyra böckerna Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv och Livets pendel har alla som utgångspunkt hennes egna både personliga och professionella erfarenheter. Hon vill öka förståelsen för hur det är att försöka leva vidare efter ett trauma, en erfarenhet som delas av många flyktingar men som andra kan ha svårt att ta till sig.

Ett annat återkommande tema i Hédi Frieds författarskap är hur människans förmåga till anpassning bidrog till att Förintelsen blev möjlig – det sker en gradvis tillvänjning, människors vaksamhet och medkänsla trubbas av. Få tror att det onda kan drabba just dem. ”Vi lever ett lugnt liv, dagarna lunkar på, vi märket inget, förändringen sker steg för steg tills bilden plötsligt står klar och vi undrar: hur har detta kunnat hända? Livet lär oss att allt kan förändras på ett ögonblick, och man vet aldrig i förväg om förändringen leder till något bättre eller sämre”, skriver hon i boken Frågor jag fått om Förintelsen.

Hédi Fried vill bidra till att minnet av Förintelsen hålls levande så att nya generationer kan lära av historien. ”Om ungdomarna inte känner till sanningen, hur ska de då kunna värja sig för lögnen?”, som hon formulerar det i Ett tredje liv.

Den inställningen har även gjort henne till en flitig folkbildare och föreläsare i skolor, där hon alltid uppmanat eleverna att ställa raka frågor. År 2017 gav hon ut boken Frågor jag fått om Förintelsen som bygger på samtal med ungdomar och som kommit att spela en viktig roll i skolundervisningen.

Tidigare i år debuterade Hédi Fried som barnboksförfattare. I Historien om Bodri  får yngre läsare möta en flicka som älskar sin hund men hotas av en ond man som heter Adolf Hitler.

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har delat ut priset Frihetspennan varje år sedan 1996 till publicister som verkar i Segerstedts anda. Årets prisutdelning sker måndag den 25 november klockan 18. Platsen är Torgny Segerstedtsalen i Göteborgs universitets huvudbyggnad vid Vasaparken i Göteborg. Evenemanget är offentligt men kräver föranmälan, senast 21 november klockan 18. Anmäl dig här.

Eftersom pristagaren inte själv har möjlighet att närvara kommer pennan att mottagas av hennes barnbarn Samuel Fried. Överintendent Ingrid Lomfors från Forum för levande historia kommer att berätta om Hédi Fried och hennes gärning.

Så här säger Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne i sin motivering:

Hédi Fried har gjort det till sin livsuppgift att värna det öppna samhället. I böcker, artiklar och föredrag har hon – för att vi ska förstå de psykologiska och samhälleliga processer som gör ondskan möjlig – oförtröttligt vittnat om Förintelsens våld och om den förrädiska vägen dit. Under senare år har hon också framträtt som en frispråkig och klarsynt debattör som uppmanar dagens ledare att se de farliga mönstren och agera i tid för att motverka samtidens våldsbejakande extremism. Hédi Fried tilldelas därför Stiftelsen Torgny Segerstedts frihetspenna 2019.

Hédi Fried sommarpratade i Sveriges Radio 2015, lyssna gärna här. Hon har också uppmärksammats för att ha bjudit in svenska partiledare till sitt hem, vilket bland annat skildras i den här artikeln i Dagens Nyheter. Hennes budskap till politikerna var glasklart: Ni måste skynda er att agera – demokratin är i fara.

Lärarfortbildning om att erövra demokratin i vår tid

Välkommen till en heldag den 28 oktober med föreläsningar och workshoppar för pedagoger och skolledare på olika nivåer. Forskning, aktuella exempel och pedagogiska verktyg för det demokratistärkande arbetet i den pedagogiska verkligheten står på programmet.

Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne är med och ordnar den populära fortbildningsdagen ”Att erövra demokratin i vår tid”, som nu ordnas för fjärde gången.

I programmet medverkar bland andra Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, Anne Birgitta Nilsen, Oslo universitet, Daniel Poohl, Expo, och Camilla Sjöström, Forum för levande historia.

Christer Mattsson har lång erfarenhet av att arbeta som lärare och utvecklade det framgångsrika Toleransprojektet i Kungälv. Numera är han verksam vid Segerstedtinstitutet och som forskare vid Göteborgs universitet. Hans vetenskapliga artiklar finns här.

Anne Birgitta Nilsen är professor i lingvistik vid Oslo universitet. Hon har bland annat deltagit i forskningsprojektet DARE, Dialogue on radicalisation and equality, om hur unga reagerar på extremistiska budskap. Hon arbetar också med en kunskapsöversikt om insatser mot hatpropaganda.

Daniel Poohl är vd och chefredaktör på stiftelsen Expo, samt tidigare ledamot av styrelsen för Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne. Han är en av Sveriges ledande experter på extremhögern och en ofta anlitad som föreläsare hos organisationer och företag som vill förstå och motverka rasistiska organisationer och idéer. 

Camilla Sjöström är pedagog på myndigheten Forum för levande historia och har många råd kring hur lärare kan skapa ett tryggt samtalsklimat i klassrummet som gör det möjligt att diskutera svåra frågor. Mer information finns på myndighetens specialsida för lärare.

Fortbildningsdagen äger rum den 28 oktober kl 8 till 16 på Konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan, Göteborg.

Dagen genomförs i samarbete mellan Universitets och högskolerådet/Den globala skolan, Segerstedinstitutet, Lärarnas Riksförbund, Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne och Göteborgs Stad.

Målgrupp: Pedagoger och skolledare alla kategorier

Plats: Konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan, Göteborg

Pris: Seminariet är avgiftsfritt. Lunch, för- och eftermiddagsfika ingår

Anmäl dig senast 21 oktober här.  

Nya namn i Segerstedtstiftelsens styrelse

Till nya ledamöter av styrelsen för Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har utsetts Anna Skarhed och Monica Håkansson. Ny administrativt ansvarig – med titeln stiftelsesekreterare – är Christina Bergman.

Monica Håkansson Bild: Thomas Håkansson

Anna Skarhed var 2009-2018 justitiekansler och dessförinnan (2005-2009) justitieråd i Högsta domstolen. Monica Håkansson är auktoriserad redovisningskonsult och blir även ny ledamot av styrelsen för Segerstedtstiftelsens vänförening.

Christina Bergman är fil kand i socialantropologi. Hon har varit valobservatör för OSSE, framför allt på Balkan och i flera tidigare Sovjetrepubliker, och drivit internationella folkbildnings- och utvecklingsprojekt i Bosnien-Hercegovina och Palestina. Hon var under en längre period sekreterare och verksamhetsutvecklare på den nordiska folkhögskolan i Genève. De senaste elva åren har hon tjänstgjort som programhandläggare på Olof Palme International Center på västra Balkan.

Christina Bergman Bild: Misael Silvera

Styrelsen för Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne består i övrigt av Sara Stendahl (ordförande), Ulla Berglindh, Erik Blix, Sarah Britz, Lars Bäckström, Stefan Eklund, Anders Franck, Fredrika Lagergren Wahlin, Maria Sköld och Jesper Strömbäck.

Till nya ledamöter av styrelsen i stiftelsens vänförening har, förutom Monica Håkansson, utsetts Marika Andersson, rektor på Lövgärdesskolan i Göteborg, och Ulf Johanson, journalist och verksam som kommunikationsstrateg i Borås Stad.

Vänföreningens styrelse består i övrigt av Elisabeth Litsmark Nordenstam (ordförande), Mats Andrén, Thomas Erhag, Gunilla Ivarsson, Jenny Jernberg, Ulrika Nandra och Kristian Wedel.

Maxida Märak tog emot Frihetstonen 2019

Artisten och aktivisten Maxida Märak var ödmjuk och stolt när hon tog emot priset Frihetstonen på Bokmässan i Göteborg.

– Det är ofrånkomligt att inte prata om samtiden. Jag har svårt att förstå människor som har en röst men inte nyttjar den, sa hon i samtalet med Erik Blix på Bokmässan i Göteborg.

Maxida Märak ser sig själv som priviligierad. Som artist har hon medial makt, menar hon, och med den kommer också ett stort ansvar. Både genom sin musik och sin kamp för ursprungsbefolkningarnas rättigheter globalt använder hon sin röst och hon tycker att det är ”oförskämt att inte vara påläst”.

– Vi lever i en tid där ingen höjer på ögonbrynet om du säger att du är rasist. Det är helt okey, det är galet! Men jag vill inte ha rasister och nazister på gatorna. Och när jag säger det blir jag kallad extremist, sa hon och kritiserade de etablerade politiska partierna idag för att vara för lika, att det inte finns några tydliga skillnader mellan dem.

Maxida Märak menar att politikernas jakt på väljare mest liknar en pr-kupp i sociala media där de riskerar att missa en hel generation som faktisk vill prata politik, och se en verklig förändring. Samtidigt är hon försiktigt optimisisk, den politiska polariseringen till trots. Bland annat för att klimatfrågan blivit så stor.

– Vi som tillhör ursprungsbefolkningen har sett klimatförändringarna länge. Men ingen har lyssnat. Men jag tror på människans godhet, det är viktigt att hålla fram. Men tiden är knapp, sa hon och berättade också att hon precis köpt ett hus i Jokkmokk och lämnat Stockholm.

Priset Frihetstonen syftar till att uppmärksamma musikens roll såväl i frihetskamp som när det gäller att befästa människors självbestämmande.  

Maxida Märak tilldelas Frihetstonen 2019 med motiveringen:

Maxida Märak är människorättsaktivisten och rapartisten som ständigt förnyar och breddar sitt konstnärliga uttryck. Med rötterna i Sápmi och fötterna i urban hiphop höjer hon sin stämma för människor och folk som behöver få sina historia berättade.

Samtal om mediemångfald på Bokmässan

Vilka hot finns mot mångfalden inom massmedia? Den frågan kommer att diskuteras under Bok & Biblioteksmässan av universitetslektor Mathias A Färdigh och Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning.

Massmedias kris är i förlängningen ett hot mot demokratin och därmed en angelägenhet för alla. Men hur ser riskerna egentligen ut och vad kan göras?

För att utforska det ämnet ordnar Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne ett samtal under Bok & Biblioteksmässan i Göteborg fredag den 27 september. Mathias A. Färdigh, universitetslektor, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet diskuterar med Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning och ledamot av Stiftelsens styrelse. De kommer både att analysera både läget just nu och framtida utmaningar men även fundera över vilka lösningar som finns.

I en krönika i Borås-Tidning nyligen pekar Stefan Eklund på digitaliseringen som en avgörande faktor. Den har inte bara undergrävt tidningarnas annonsmarknad utan också skapat en grogrund för hot och hat, ett mönster som syns över hela världen. Eklund hänvisar särskilt till the Centre for Media Pluralism and Media Freedom för att visa hur genomgripande förändringen varit i Europa.

Samtidigt konstaterar Stefan Eklund: ”det existerar andra hot som vi inte lika ofta diskuterar. Två av dem hänger ihop och finns inom den kommersiella sfären; ägarkoncentrationen och den idag allt mer suddiga gränsen mellan reklam och journalistik.” Samtalet under Bokmässan kommer sannolikt att beröra många av de ämnena.

Kom till Göteborgs universitets monter, B 07:74, kl 14.30 på fredag 27 september för att lyssna och ställa frågor.

Äldre inlägg