Kategori: Okategoriserade (sida 1 av 5)

Segerstedts frihetspenna till Per Svensson

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har beslutat att tilldela journalisten och författaren Per Svensson utmärkelsen Torgny Segerstedts frihetspenna år 2020. Prisutdelningen, måndagen den 26 oktober, kan följas via Facebook och äger rum på Göteborgs universitet.

Per Svensson är en av Sveriges mest erfarna och respekterade publicister. Han har också publicerat ett antal böcker där han analyserar frågor om demokrati och mänskliga rättigheter från många olika perspektiv.

Så här säger Stiftelsen i sin motivering:

”Per Svensson är en journalist och författare med ett starkt humanistiskt patos. Med den goda stilen som kännetecken argumenterar han oförtröttligt, perspektivrikt och med en djupgående kunskap mot alla försök att normalisera rasism, trångsynt nationalism och auktoritär populism. Därför tilldelas Per Svensson Torgny Segerstedts frihetspenna för år 2020.”

Frihetspennan delas ut varje år till en framstående publicist som verkar i Torgny Segerstedts anda. Prisceremonin är alltid offentlig men på grund av den rådande pandemin kommer den i år att livesändas via Torgny Segerstedtstiftelsens Facebooksida.

Per Svensson är född 1956. Han har varit chefredaktör för Kvällsposten, reporter och kulturchef på Expressen, senior columnist i Sydsvenskan och politisk redaktör på Dagens Nyheter, där han fortfarande är verksam – i dag som skribent på kultursidorna.

Bland de många essä- och reportageböcker han har publicerat kan nämnas Hem till kriget. Ett reportage från Kroatien och Bosnien Hercegovina (1992), Den leende mördaren. Ett reportage om ondska i vår tid (1994), den Augustprisnominerade Storstugan eller När förorten kom till

byn (1996), Dr Luther & Mr Hyde. Om tro och makt då och nu (2008), Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel (2014) samt Vasakärven och järnröret: den långa bruna skuggan från Lund (2015). Tillsammans med Thomas Steinfeld gav han 2017 ut Bildningen på barrikaden. Ett manifest.

Per Svensson har tilldelats Stora journalistpriset och Jolopriset.

Priset Frihetspennan består av en symbolisk penna och en penningsumma. Det överlämnas i anslutning till Torgny Segerstedts födelsedag den 1 november. Förra årets pristagare var Hédi Fried.

Läs mer om priset här.

Nya namn i Segerstedtstiftelsens vänförening

Styrelsen i Vänföreningen till Torgny Segerstedts Minne har fått två nya medlemmar. Vid årsmötet den 12 maj valdes Annelie Eriksson och Nils Hanson.

Annelie Eriksson är planeringsledare i sektorn Fri konst och kultur vid Göteborgs Stads kulturförvaltning. Hon har tidigare varit enhetschef där, projektledare för Göteborgs Stads barnkulturår 2012 och informatör på Backa Teater.

Nils Hanson är journalist med ett förflutet som reporter på Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen, redaktionschef på TV4 Göteborg, senare TV4 Väst, och chef och ansvarig utgivare för SVT:s Uppdrag granskning, där han i dag är redaktör.

Styrelsen i Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne består i övrigt av Elisabet Litsmark Nordenstam (ordförande), Marika Andersson, Mats Andrén, Monica Håkansson, Gunilla Ivarsson, Jenny Jernberg, Ulf Johanson och Kristian Wedel.

”Covid-19 är ett allvarligt hot mot demokratin”

Demokratin riskerar att bli coronakrisens främsta offer, varnade förra EU-kommissionären Cecilia Malmström i en föreläsning vid Vänföreningens årsmöte. Hon pratade också om hur hon tror att Torgny Segerstedt skulle uppfatta dagens värld.

Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne brukar varje år bjuda in en aktuell föreläsare till sitt årsmöte. Den 12 maj var det den förra EU-kommissionären Cecilia Malmström som talade på temat Demokratins utmaningar i coronatider. Föreläsningen, som hölls digitalt, lockade hela 77 personer, både medlemmar och andra intresserade, och många passade också på att ställa frågor.

Cecilia Malmström började med att konstatera att det inte är mycket som är sig likt i år:

– För inte länge sedan hade ingen hört talas om covid-19, idag drunknar nästan allt annat i rapporteringen om olika aspekter av coronakrisen. Men just därför behöver vi vara vaksamma på det som händer vid sidan av det mest akuta. Inte minst hoten mot demokrati och mänskliga rättigheter, som förstås fanns där redan innan coronakrisen men som nu förstärks, sa hon.

Cecilia Malmström påminde om hur den svenska debatten vid årets början dominerades av klimathotet, flyktingkrisen och frågor om kriminalitet. De underliggande problemen behöver fortfarande lösas och kan inte vänta.

Inför 2020 talades det också mycket om hur det skulle bli ett minnesår som uppmärksammade att 75 år förflutit sedan det andra världskriget tog slut och 70 år sedan de första tankarna på en europeisk union formulerades i den så kallade Schumandeklarationen. Men årsdagarna har helt överskuggats av pandemin.

Den 31 mars var det även 75 år sedan Torgny Segerstedt gick bort och i sitt anförande undrade Cecilia Malmström vad han skulle tycka om dagens värld om han kunde se den. Hon trodde att han nog skulle förundras över de många framstegen – på många sätt har världen blivit en bättre plats tack vare det europeiska samarbetet och förbättringar när det gäller demokrati, yttrandefrihet och respekt för de mänskliga rättigheterna.

– Men han skulle kanske också varna för vad krig och krigsliknande tillstånd, som coronakrisen kan liknas vid, kan göra med demokratin. Idag är det många makthavare som drar fördel av coronakrisen för att stärka sin makt och kväva demokrati och debatt.

Cecilia Malmström räknade upp en rad oroväckande exempel på hur demokratin just nu sätts på undantag i coronakrisens skugga. Repressionen i Kina har ökat ytterligare och landet bedriver ett globalt propagandakrig för att ge intryck av diktaturer kan hantera kriser bättre än demokratier. Samtidigt försöker USA:s regering ge Kina skulden för virusutbrottet genom teorier som den egna säkerhetstjänsten inte tror på. I Filippinerna har president Duterte gett order om att polisen ska kunna skjuta ihjäl personer som bryter mot utegångsförbudet. I Jordanien, Jemen och Oman har tidningar förbjudits med förevändningen att de kunde sprida smitta. Dessutom använder allt fler länder appar för att kontrollera människors rörelsemönster.

– Det kan vara verktyg för att bekämpa pandemier men det är viktigt att tänka igenom integritetsaspekterna och hur datan analyseras och det görs sällan.

De auktoritära tendenserna märks också i Europa, där Ungern inte längre är en demokrati och Polen rör sig i samma riktning, enligt den senaste årsrapporten från organisationen Freedom House. Mönstret beskrivs även i studien Autocratizations Surges – Resistance Grows från Varieties of Democracy vid Göteborgs Universitet. Utvecklingen har pågått en längre tid, men har förstärkts av coronakrisen, som bland annat fått Ungerns regering att ta sig rätten att styra med dekret med allt mindre av demokratisk insyn och kontroll.

Cecilia Malmström, som var EU-kommissionär mellan 2010 och 2019, varnade för att EU står inför enorma prövningar, både inre och yttre. Allra allvarligast är ökningen av antisemitism, rasism, främlingsfientlighet och populism som hon anser hotar hela EU-samarbetet. Exemplen är många: ökade hot mot journalister, inklusive mord i Slovakien och Malta, polska städer som inför ”HBTQ-fria” zoner, Ungerns växande antisemitism med hetskampanjen mot George Soros och en farlig retorik där flyktingar blir stämplade som terrorister.

– Det är ett bedrövligt misslyckande att EU inte lyckas ta ett gemensamt ansvar för att hjälpa människor som flyr undan förtryck, sa Cecilia Malmström som hade migrationsfrågorna på sitt bord under en del av tiden som EU-kommissionär.

Hon konstaterade att situationen är alarmerande i lägren på de grekiska öarna och att den grekiska regeringen vädjat till andra EU-medlemmar att de ska ta emot några av de ensamkommande barnen.

– Den svenska regeringen hör inte till dem som har svarat ja på den vädjan och det tycker jag faktiskt är skamligt.

För Cecilia Malmström är det självklart att EU behövs och att det måste fortsätta vara en union byggd på gemensamma värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Men just nu är det projektet hotat, liksom hela den världsordning som byggts upp efter andra världskriget.

– Det är en allvarlig utveckling som pågår lite under radarn när allt fokus är på corona. Men vi måste börja prioritera de här frågorna och vara vaksamma. Annars riskerar vi att vakna upp till en post-coronavärld som ser väldigt annorlunda ut, sa Cecilia Malmström.

Text: Maria Sköld

75 år sedan Torgny Segerstedt gick ur tiden

Den 31 mars är det 75 år sedan Torgny Segerstedt gick ur tiden. Vi påminner om hans gärning genom att publicera hans sista IDAG-artikel från den 15 mars 1945, på ett tema han ofta uppehöll sig vid – hur individen måste följa sitt eget samvete.

”Här i landet har vi ibland skrattat åt tyskarnas fäaktiga lydnad mot de nazistiska herdarna. Tyskens troskyldiga glädje över att själv slippa tänka – Hitler denkt für uns – ha förhånats, icke utan skäl.

Men hur är det, äro vi i detta land alldeles fria från liknande fämentalitet? I en morgonavisa stöter man på ett citat ur en annan dito, vilken anföres som ett rätt sanningens ord. Det gäller regeringens eftergifter mot Tyskland. Det heter i citatet: ”De i regering och riksdag samverkande partierna har varit eniga om den politik, som förts, såväl vad gäller utrikespolitiken som vissa av densamma betingade inrikespolitiska frågor. Detta har dock icke hindrat, att de folkpartistiska tidningarna uppträtt som om folkpartiet inte varit ansvarigt för vad som skett.”

Enligt denne politiske tänkares mening är den ståndpunkt en partiledare intagit normerande för partiet och dess tidningar. Fåren höra sin herres röst och lystra till den. ” Hitler denkt für uns.” Att en tidnings utgivare bör bilda sig en egen uppfattning i de frågor, som han behandlar i spalterna, är för den, vars ord anförts, en otänkt tanke. Mannen anser sig kanske oförmögen att tänka själv och detta visar, att han behjärtat inskriften över templet i Delphi: ”Känn Dig själv.” Här skall icke bestridas, att mannen kan ha riktigt bedömt sina kvalifikationer. Det torde kunna sättas i fråga, om han i så fall är rätte mannen att vägleda sina läsare i konsten att bilda sig ett självständigt omdöme. En tondöv människa är ingen god vägledare till förstånd på musik.

Nu är det riktigt att riksdagspartierna, med undantag av några få individer, lydigt rättat sig efter de signaler deras partiledare i ministären givit. Riksdagen har på detta sätt förlorat inflytande på rikets styrelse. Detta har undergrävt allmänhetens tilltro till demokrati och parlamentarism. Riksdagens roll har inskränkts till ja-sägeri. Dess självständiga prövningsrätt har visat sig obefintlig. Allt flera rycka på axlarna åt den parlamentarism, som nu blommar i Sverige. ”Bluff” är deras omdöme om den. I själva verket är det onödigt att hålla detta stora maskineri i gång bara för att upprätthålla skenet av follkstyre. Regeringen avgör ju alla frågor och riksdagen säger ja till alltsammans. Riksdagsmännen kunde ju lika gärna stanna hemma på roten och sköta sina sysslor.

Den citerade politiske skribenten är belåten med detta sakernas tillstånd. Partimedlemmarna skola rätta sig efter partiledarnas order. Han är icke lika nöjd med tidningarna. Ja, det vill säga, han har inget att anmärka mot socialdemokratiens eller högerns tidningar. De jama snällt med. Folkpartiets tidningar har däremot burit sig illa åt. Rättvisan borde fordra, att mannen gåve dem det erkännandet, att de med få undantag voro ”lojala” ända till dess roddsporten blev så populär i landet.

Nu är den figur, som fattat det goda citatet i pennan, icke den ende, som klistrar partietikett på varenda tidning. Det är ett axiom för partifolk, att varje tidning hör in i en partikätte. När andra avisor skola svinga sitt tuktoris över denna tidning, försumma de sällan att sätta fp, det är uttytt folkpartiet, inom parentes. Vi ha oss veterligt intet gemensamt med partiet, även om en medlem av redaktionen sitter som partiets representant i riksdagen. Detta är ofattbart för dem vilkas hela tankeliv – uttrycket är kanske oegentligt – snurrar i partibanor.

I och för sig är det glädjande att tidningar, vilka rubriceras som sorterande under folkpartiet, bevarat så mycket av liberalism, att de hålla på sin oavhängighet. Det ha både Eskilstuna-Kuriren och Vestmanlands Läns Tidning gjort. Det bör ihågkommas, när nu roddarna väsnas och ro.

Den mentalitet som kommer till synes i indignationen över att vissa tidningar icke rätta sina meningar efter partiledarens order, är ganska skrämmande. Den är samma andas barn som hitlerismen med dess krav på underkastelse under ”ledarens” befallningar. Kollektiviteten upphöjes på individens bekostnad. Ingen skall hävda en åsikt, därför att han finner den sann och riktig, utan anamma den mening, som ledningen bestämmer, och som han skall ha ihop med alla i sitt fårahus. Hitlerismen, kommunismen, socialdemokratien, katolska kyrkan, alla hylla de denna samfälldhet, och se i personlighetens självhävdelse en fiende, som måste till det yttersta bekämpas.

Striden mellan de två, personligheten och hjordinstinkten, kommer att fortgå till tidernas ände.”

Artikeln publicerades i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 15 mars 1945 och blev Torgny Segerstedts sista. Senare samma år utgavs den i bokform tillsammans med andra Segerstedttexter.

Sök stipendium från Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne!

Är du universitetsstudent på C- eller D-nivå och skriver uppsats om exempelvis demokrati eller mänskliga rättigheter? Då kan du söka stipendium från Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minneutlyser tre stipendier på vardera 3000 kronor till uppsatsskrivare på C- eller D-nivå som bidragit till kunskap inom de områden i Segerstedts anda som stiftelsen främjar: demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet och civilkurage.

Uppsatserna som kan komma ifråga för stipendiet kan vara skrivna inom flera olika vetenskapsområden. Läs mer här om de uppsatser som belönats tidigare år.

De tre uppsatser som belönas skall vara skrivna under läsåret 2019-2020 och kommer att bedömas av en jury bestående av docent Marianne Molander-Beyer, universitetslektor Ulla Berglindh, professor emeritus Hain Rebas och professor Mats Andrén. Samtliga har anknytning till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne eller dess vänförening.

Sista dag att lämna in en ansökan är den 1 september 2020. Stipendierna kommer att delas ut i samband med ceremonin för årets Frihetspenna under hösten 2020.

Så här gör du för att lämna in en ansökan:

  1. Skriv en kort motivering till varför ditt ämne är ”segerstedtskt”, hur det anknyter till något av de ovan listade ämnena som är i linje med Torgny Segerstedts gärning.
  2. Skicka din uppsats och ansökan senast den 1 september 2020 till samtliga medlemmar i juryn: ulla.berglindh@ped.gu.se; marianne.molander-beyer@ped.gu.se; hain.rebas@gmail.com; mats.andren@lir.gu.se

Läs mer om Stiftelsen Torgny Segerstedts Minnes stipendier här.

Har du ytterligare frågor är du välkommen att kontakta Ulla Berglindh, som också är vice ordförande i Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne ulla.berglindh@ped.gu.se

En annan sida av Torgny Segerstedt

Kanske var Nathan Söderblom något av en fadersfigur för Torgny Segerstedt? 

– Det tror jag absolut, sa Nathan Söderbloms barnbarnsbarn Omi Söderblom när hon föreläste vid Göteborgs universitet den 10 mars.

Vid den årliga Segerstedtföreläsningen beskrev hon även hur hon upptäckt en depressiv Torgny som ångrade sitt yrkesval som journalist.

Omi Söderblom, jurist, författare och domare vid Svea hovrätt, har skrivit boken med texter av sin farfar Helge Söderblom betitlad ”I skuggan av Nathan”. I boken finns också en brevväxling mellan de båda vännerna, trätobröderna och de vetenskapliga nytänkarna, Nathan Söderblom och Torgny Segerstedt.

Med levande och berättande penseldrag talade Omi Söderblom om hur Nathan i början av 1900-talet höll magnifika och noga förberedda föreläsningar vid Uppsala universitet. Föreläsningar som enligt studenterna hade sin start ”mitt i natten” (klockan 08.00) dit den då 27-årige studenten Torgny Segerstedt kom, lyssnade och blev betagen.

– Därefter blev studenterna hembjudna till prästgården på så kallade måndagssalonger där livet och kulturen diskuterades livligt tillsammans forskare, skalder, konstnärer – gräddan av svensk kulturelit, sa Omi Söderblom.

En helt ny värld för studenten från Värmland.

Nathan blev den unge teologen Torgny Segerstedts handledare under arbetet med Segerstedts doktorsavhandling. Det fanns stora förväntningar på arbetet, ”Till frågan om polyteismens uppkomst”, eftersom det var den första svenska avhandlingen i religionshistoria. Och då, 1903, väckte den starka känslor bland dem som inte kunde tänka sig att kristendomen kunde likställas med andra religioner.

Avhandlingen underkändes efter ett fyra timmars långt sammanträde, trots Torgny Segerstedts skickliga försvar, bland annat för ”bristande renlärighet”.

– Det var en tragedi för dem båda, och Torgny Segerstedt var bitter för detta hela livet. Det blev den första Segerstedsstriden, sa Omi Söderblom.

Torgny Segerstedt fick dock, genom Nathans Söderbloms hjälp, en tjänst som religionshistoriker vid Lunds universitet genom att avhandlingen ansågs som ”ventilerad” i Uppsala. När Nathan Söderbloms hälsa vacklade och han blev inlagd på sjukhuset i Lund var det Torgny Segerstedt som satt och vakade över honom.

De var vänner, den uppburne Nathan som enligt Omi Söderberg nära hade en ”popstjärnestatus”, en kritiserad ärkebiskop som förändrade kyrkan och hade makt att påverka både regering, kulturliv och akademi. Och den radikale, egensinnige och självständigt tänkande Torgny Segerstedt. Enligt Omi Söderblom förenades de två i ett slags främlingskap, men framför allt i motståndet mot nazismen och dess etablering och framväxt i Tyskland och Europa. Deras vänskap och brevväxling innehöll både vetenskapliga och samhälleliga meningsutbyten.

Torgny Segerstedt sökte också Nathan Söderbloms stöd och hjälp.

– Hans brev var ibland depressiva och där framgår att han ångrade sitt yrkesval inom journalistiken och att det egentligen var teologin han velat verka inom, sa Omi Söderblom och citerade ur ett av hans brev:

”Jag är inte rädd för döden, bara att dö. Mina hundar och jag älskar varandra ömsesidigt”.

Det var en vänskap som sträckte sig ända fram till Nathan Söderbloms död 1931.

Text: Sarah Britz

Cecilia Malmström föreläser hos Vänföreningen

Demokratins utmaningar i coronatider. Det är titeln på den öppna digitala föreläsning som den tidigare EU-kommissionären Cecilia Malmström kommer att hålla tisdagen den 12 maj klockan 17.30. Arrangör är Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.

Hur har utbrottet av covid-19 påverkat demokratin? Det aktuella ämnet belyser Cecilia Malmström, som just nu är gästprofessor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i en föreläsning ordnad av Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.

Just på grund av den rådande pandemin äger föreläsningen rum digitalt, via plattformen Zoom. För att lyssna behöver du bara skicka ett mail till vanforeningentorgnysegerstedt@gmail.com  senast den 8 maj. Den 10 maj får du sedan en länk som du klickar på för att komma till föreläsningen.

Efter föreläsningen håller Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne sitt årsmöte, som även det hålls digitalt i år.

Har du frågor? Kontakta Elisabet Litsmark, elisabet@partnerskapforframgang.se, eller Monica Håkansson, monica@hakansson.cc.

Föreläsning om Segerstedt och Söderblom

I årets Segerstedtföreläsning, den 10 mars, får vi möta Torgny Segerstedt som religionshistoriker och debattör. Omi Söderblom berättar om vänskapen mellan Segerstedt och den nydanande teologiprofessorn Nathan Söderblom.

Två av de personer som betydde mest för den svenska idé- och religionsdebatten under 1900-talets första hälft var Nathan Söderblom och Torgny Segerstedt. De var privata vänner men ibland också offentliga motdebattörer.

I årets Segerstedtföreläsning får vi möta dem båda genom författaren och juristen Omi Söderblom, barnbarnsbarn till Nathan Söderblom.

Nathan Söderblom var ärkebiskop 1914-1931 med starkt engagemang för den ekumeniska tanken, vilket gav honom Nobels fredspris 1930. Dessutom var han nydanande professor i teologi med intresse för religionsvetenskap och andra religioner än den kristna, särskilt forniransk eskatologi. Söderblom blev handledare när Torgny Segerstedt 1903 som ung teolog presenterade sin doktorsavhandling, Till frågan om polyteismens uppkomst. Det var den första svenska avhandlingen i religionshistoria och ämnet väckte starka känslor bland dem som inte kunde tänka sig att kristendomen kunde likställas med andra religioner. Segerstedts avhandling blev därför underkänd i det som kallats den första Segerstedtstriden. 

Segerstedt och Söderblom förblev vänner, kolleger, vetenskapliga nytänkare, politiska och teologiska debattörer, var och en i sin stad, och ofta med motstridiga synpunkter.

Omi Söderblom kommer att berätta om det utifrån en brevsamling och boken ”I skuggan av Nathan”, som handlar om hennes farfar Helge, Nathan Söderbloms äldste son.

Föredraget äger rum den 10 mars klockan 18 på Göteborgs universitet, i aulan vid Vasaplatsen. Det är öppet för allmänheten, fritt inträde. Segerstedtföreläsningen äger rum varje år i ungefärlig anslutning till Torgny Segerstedts dödsdag den 31 mars.

Fullsatt på fjärde Fortbildningsdagen för lärare

Mer än 100 lärare och pedagoger från hela landet deltog när endagsseminariet ”Att erövra demokratin i vår tid” ägde rum i Wallenbergs konferenscenter för fjärde gången. Årets underrubrik var frågan ”vad är det toleranta samhället?” och som vanligt gav dagen både kunskapspåfyllnad och handfasta verktyg att använda i klassrummet.

Christer Mattsson, föreståndare vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet, var dagens första föreläsare och analyserade begrepp som ”värdegrund”, ”tolerans” och vad det innebär att leva i en polariserad tid, som vi gör nu. Han gick tillbaka i historien till sent 1600-tal när John Locke, filosofen, skrev om multipla sanningar som måste kunna leva sida vid sida, grunden till det sekulära samhället. Christer Mattsson luftade också sina obevisade funderingar kring mångkulturalismen – kanske har inte diskussionen kring denna varit helt uppriktig? Saknas den egentliga viljan till mångkultur trots allt som sagts, är det egentligen assimilering vi vill ha?

Anne Birgitte Nielsen, professor i lingvistik från Oslo universitet var dagens andra föreläsare, och talade på temat ”Hatprat  – att erövra demokratin i vår tid”. Hon beskrev språkbruk och målgrupper när det gäller hatprat på nätet och underströk vikten av att i skolan undervisa i både kritisk läsning och kritiskt tänkande, som ett verktyg att motverka näthat.

Eftermiddagen ägnades åt två workshops med praktisk inriktning på nyttiga verktyg att ta med till det egna klassrummet.

Daniel Poohl från Stiftelsen EXPO koncentrerade sig på att granska förhållandet mellan Myt och Verklighet, och gav handfasta råd och tips för hur man som lärare kan knäcka myter och de allt mer förekommande konspirationsteorierna. Dessa, liksom tendensen med alternativa fakta, Fake News, har blivit allt vanligare och är något som lärare måste hantera alltmer i framtiden.

Den andra workshopen leddes av Camilla Sjöström från myndigheten Forum för Levande Historia. Hon visade klassrumsmaterial, lärarhandledningar, interaktiva, nedladdningsbara kunskapsmaterial och en interaktiv analys av nazipropaganda – allt exempel på material som gratis kan laddas ner från myndighetens hemsida för att användas i skolundervisningen.

Fortbildningsdagen för lärare arrangeras årligen sedan 2016 av Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, Den Globala Skolan, Lärarförbundet och Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.

Text och foto: Gunilla Ivarsson, Vänföreningens styrelse

Möt Segerstedtprofessorn David Schneiderman

David Schneiderman är Torgny Segerstedtprofessor vid Göteborgs universitet under läsåret 2019-2020. Han är en ledande expert inom konstitutionell rätt, yttrandefrihet och internationell rätt.

Sedan 2003 stödjer Torgny Segerstedtstiftelsen en gästprofessur i Torgny Segerstedts namn. Innehavaren utses av Göteborgs universitet för en period av ett år och verkar inom ett område med anknytning till demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter eller religion. Professuren alternerar mellan Handelshögskolan, humanistiska fakulteten, samhällsvetenskapliga fakulteten och utbildningsvetenskapliga fakulteten enligt överenskommen turordning.

David Schneiderman är professor i juridik och statsvetenskap vid universitetet i Toronto, men är under läsåret 2019-2020 verksam vid den juridiska institutionen på Göteborgs universitet handelshögskola.

– För mig var det en oväntad ära att få inneha professuren i Torgny Segerstedts namn. Som barn till överlevande från Europas Holocaust är jag stolt över att utses till professuren i hans namn, säger David Schneiderman.

Professor Schneidermans expertområden är jämförande konstitutionell rätt och internationell investeringsrätt. Inom området konstitutionell rätt har han bland annat engagerat sig i frågor om yttrandefrihet och hur media beskriver konstitutionell rätt. Mycket av hans forskning kretsar kring vilken roll som medborgare kan spela när det handlar om utrikespolitik och internationella avtal. David Schneiderman anser att viktiga områden som social rättvisa, klimatfrågan och internationell fred begränsas av handelsavtal som medborgare inte kan påverka.

I dagens oroliga värld ser David Schneiderman skäl att oroa sig över hur rättsstatens principer och yttrandefriheten befinner sig på reträtt i många delar av världen. Han betonar att en levande demokrati är beroende inte bara av juridiska restriktioner och rättslig granskning utan också av aktiva medborgare.

– Jag har en stark tro på medborgerligt engagemang, utbildning och öppenhet – det är därför som robust yttrandefrihet är så viktig i demokratiska samhällen. Yttrandefrihet gör det möjligt att ta upp frågor om hur vi blir styrda och få reda på vilken behandling andra får, bra eller dålig, säger han.

Här är Torgny Segerstedt en förebild anser David Schneiderman. Han medger att han inte hade hört talas om Torgny Segerstedt innan han blev erbjuden en professur i hans namn, men säger att han omedelbart blev inspirerad av Segerstedts gärning.

– Torgny Segerstedt visade de medborgerliga egenskaper som behövs i framgångsrika demokratier. Han visade till exempel mod – det är en fundamental dygd i en demokrati som upplever stress. Han trodde på öppenhet – att idéer får mötas – vilket är grundläggande för kunskap och förståelse. Han brydde sig om andra – hur andra människor, både medborgare och andra, agerade under stress. För mig är en sådan stridbar och oberoende redaktör som Segerstedt själva sinnebilden av en god medborgare i en demokrati präglad av mångfald, säger David Schneiderman.

Äldre inlägg