Författare: Maria Sköld (sida 2 av 4)

Hédi Fried tilldelades 2019 års Frihetspenna

När Hédi Fried tilldelades 2019 års Frihetspenna kom kvällen att handla om minne och ansvar. Författaren, psykologen och debattören Hédi Fried hyllades för att hon tidigt vågade bryta tystnaden om Förintelsen och sedan envist fortsatt ställa obekväma men viktiga frågor.

Hédi Fried hade med ålderns rätt inte möjlighet att själv resa till Göteborg för att delta vid den högtidliga prisceremonin den 25 november. Men hon var ändå i högsta grad närvarande under kvällen.

Barnbarnet Samuel Fried fanns på plats på Göteborgs universitet för att ta emot Frihetspennan å hennes vägnar och han läste upp en hälsning från Hédi Fried:

”Segerstedt är ett av de första namnen jag kom i kontakt med när jag kom till Sverige sommaren 1945. Att jag 74 år senare skall föräras det pris som stiftades till Torgny Segerstedts ära har jag inte ens kunnat drömma om. Nu när det hände vill jag uttrycka min djupt kända tacksamhet till er alla som bidrog till att jag blev årets pristagare till detta prestigefyllda pris. 

Jag växte upp i en auktoritär stat som övergick i en nazistisk diktatur. När jag sedan uppfattade demokratin i Sverige bestämde jag mig för att ägna mig åt att kämpa för att bevara denna demokrati. Vartefter åren gick visade det sig mer och mer hur viktigt det är att hålla denna kamp vid liv. Slappnar man av bara litet så växer de alltid pyrande höger- och/eller vänsterkrafterna. Idag, när vi återigen befinner oss i en politiskt och ekonomiskt svår situation ser vi tydligt hur lätt det är att upprepa 30-talets misstag. Jag har kämpat ända sedan 80-talet, och ett pris till mig som har fyllt 95 kan vara en fingervisning om hur viktigt det är att fortsätta denna kamp.”

Med Hédi Frieds egna ord

Deltagarna fick även möta Hédi Fried på film, i en förkortad version av SVT-dokumentären Min oro, och höra hennes ord framföras av skådespelaren Anna Söderling. Texten som lästes är hämtad ur boken Frågor jag fått om Förintelsen och är svaret på frågan Vad är det värsta du varit med om?

”Om du frågar om det värsta jag varit med om kan jag svara med en enda mening: Ögonblicket när jag skildes från mina föräldrar.

Men jag vill ge ett långt svar, jag tänker berätta om vägen som ledde dit. Det var en mycket långsam process av tyskarnas planerade judeutrotning, mycket finurligt uträknat. Precis som man inte med ögat kan observera en blommas utveckling från knopp till fullt utslagen ros, märkte man inte de små stegen som ledde till fullbordan. Till det man inte ens i sina värsta drömmar hade kunnat föreställa sig. Plötsligt infördes en liten förändring till det sämre, men man kunde leva med den. Det skulle gå över, trodde vi. Det gick inte över, istället kom ännu en försämring. Återigen reagerade vi med att hoppas på att det snart skulle gå över. Och aldrig fanns det någon som helst möjlighet att gissa vad nästa steg skulle bli.”

Hédi Fried varnar i boken för att människans förmåga till anpassning kan göra att vi inte uppfattar faror förrän det är för sent. Hon skriver: ”En av lärdomarna från Förintelsen lyder: vänj dig aldrig vid orättvisor. En orättvisa är som ett sandkorn i handen, vars vikt inte känns. Men orättvisor har en tendens att öka, de blir fler och fler och snart orkar du inte bära dem.”

Det här är ett centralt tema i Hédi Frieds engagemang och författarskap, hon vill vittna om de mekanismer som gör den otänkbara ondskan möjlig. Det är också något som lyfts fram i Torgny Segerstedt-stiftelsens motivering till att hon tilldelas Frihetspennan:

Hédi Fried har gjort det till sin livsuppgift att värna det öppna samhället. I böcker, artiklar och föredrag har hon – för att vi ska förstå de psykologiska och samhälleliga processer som gör ondskan möjlig – oförtröttligt vittnat om Förintelsens våld och om den förrädiska vägen dit. Under senare år har hon också framträtt som en frispråkig och klarsynt debattör som uppmanar dagens ledare att se de farliga mönstren och agera i tid för att motverka samtidens våldsbejakande extremism. Hédi Fried tilldelas därför Stiftelsen Torgny Segerstedts frihetspenna 2019.

Att ta strid för minnet

Historikern Ingrid Lomfors, överintendent vid myndigheten Forum för levande historia, såg till att ytterligare fördjupa bilden av Hédi Fried i en föreläsning under rubriken Att ta strid för minnet. Ingrid Lomfors påminde om vilken enorm kraftansträngning det krävs för att minnas något så smärtsamt – i synnerhet när ingen annan verkar vilja komma ihåg. Hédi Fried har själv beskrivit det som att hon och andra Förintelseöverlevande länge gjorde allt för att förtränga det som hänt och fokusera på att skapa sig en ny framtid: ”Det som varit, hörde till det förgångna, allt skulle glömmas. Vi hade god hjälp av vår omgivning, vars skuldkänslor på grund av medlöperi, eller enbart passivitet, stärkte viljan att glömma.”

Ingrid Lomfors beskriver det som att världen teg om Förintelsen i 40 år efter andra världskrigets slut: Europa var ännu delat. På båda sidor av muren rådde ett politiskt, socialt och akademiskt utbrett ointresse. I detta farliga vacuum uppstod tillfället för revisionister och nynazister att ta plats. Få såg faran med glömskan. En som gjorde det var Primo Levi. Det pågår ”en strid om minnet” skrev han. En annan var Hédi Fried.

Det var i detta glömskans tidevarv som Hédi Fried försökte förlägga sin första bok. Tiden tycktes först inte mogen. Manuset skickades runt till det ena svenska förlaget efter det andra som svarade med refuseringsbrev. ”Det var mycket trevliga brev”, konstaterade Hédi Fried, ”de gav mig uppskattning för initiativet, beröm för stilen, men ämnet uppfattades som för smalt.”

Debutboken Skärvor av ett liv, som var färdigskriven i mitten av 1980-talet, blev liggande tills Hédi Fried lyckades få den utgiven på ett engelskt förlag, med förord av Nobelpristagaren Elie Wiesel.

Först 1992 kom boken ut på svenska. Då hade plötsligt intresset för Förintelsen vuxit kraftigt, efter att extremhögern börjat vinna framgångar i det nya förenade Europa. Hédi Fried framträdde som psykolog, med erfarenhet av att arbeta med personer som överlevt Förintelsen, och talade om vikten av att bearbeta minnen: ”Hur kan vi få såren att läkas när vi inte vill vidröra dem. Bölden måste öppnas, varet måste ut. Minnesluckan måste öppnas även om det är smärtsamt,” manade hon.

Ingrid Lomfors påpekar att var ganska nya tankar i Sverige vid den här tiden: ”I USA hade man kommit längre. Där började man tala om vikten av minnesbearbetning. Minnena ansågs vara ”transgenerationella”. De överlevande för över sina erfarenheter och sitt trauma på sina barn. Andra generationen hade blivit ett begrepp.”

Arvtagerska till Segerstedt

Men när Hédi Fried börjar närmar sig 90 år har världen åter förändrats och hon oroar sig över att demokratin börjar svikta när ledare som Donald Trump får världen att glömma vad det innebär att leva i en demokrati, ”land efter land glider in i ett auktoritärt samhälle styrt av hat”, varnar hon.

Hédi Fried inser att hon måste agera och Ingrid Lomfors berättar om vad hon gör då: ”Efter 2017 blir hon vårt lands tydligaste röst för demokrati och allas lika värde. Krafterna har visserligen börjat att sina, men intellektet är fortfarande knivskarpt. Hon bjuder hem svenska toppolitiker och opinionsbildare och förklarar: Det är bråttom. Demokratin är i fara.

Hon är en arvtagerska till Torgny Segerstedt, och en följeslagare till Elie Wiesel. De talade sanningen till makten. Det gör också Hédi Fried.”

Hela Ingrid Lomfors tal har publicerats i Dagens Nyheter, läs det här.

Många människor hade kommit för att delta i prisceremonin, som också omfattade utdelning av tre uppsatsstipendier till Sofie Eriksson, Astrid Pleijel samt Dennis Akgün Dehiller och Rola Khalaily (se separat artikel) och vacker musik av cellisten Hanna Bendz.

Läs mer om Hédi Fried här.

Samuel Fried tar emot 2019 års Frihetspenna av Stiftelsens ordförande Anna Skarhed.
Cellist Hanna Bendz. Bild: Håkan Berg
Historikern Ingrid Lomfors föreläste om Hédi Fried. Bild: Håkan Berg
Stiftelsens ordförande Anna Skarhed. Bild: Håkan Berg

Anna Skarhed ny ordförande för Segerstedtstiftelsen

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har fått en ny ordförande, den förra justitiekanslern Anna Skarhed. Hon ersätter Sara Stendahl, som dock fortsätter som ledamot av styrelsen.

Anna Skarhed blev historisk när hon 2009 tillträdde som justitiekansler eftersom hon var den första kvinnan på posten sedan ämbetet inrättades 1713. Hon blev sedan kvar som justitiekansler fram till sin pensionering 2018.

Anna Skarhed inledde sin bana som jurist i Göteborg i slutet av 1970-talet. Efter tingsmeritering på åklagarmyndigheten i Göteborg och i Göteborgs tingsrätt blev hon fiskal och därefter hovrättsassessor vid Hovrätten för Västra Sverige. Hon arbetade därefter i många år som domare, först som rådman i Eskilstuna och Uppsala och därefter som lagman i Linköpings tingsrätt samt som justitieråd i Högsta domstolen. Hon var under denna tid även några år chef för utvecklingsenheten på Domstolsverket.

Anna Skarhed har som utredningssekreterare, expert och särskild utredare biträtt regeringen i ett flertal olika statliga utredningar inom olika ämnesområden. Hon var under sin tid som domare under många år ordförande i Övervakningsnämnden på sina respektive tjänstgöringsorter och var även vice ordförande i Patient- och Läkemedelsskadenämnden samt i Miljöskadenämnden. 2015 utsågs hon till hedersdoktor vid Uppsala universitets juridiska fakultet. 2018 valdes hon av riksdagen till ordförande i den nyinrättade Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner.

Segerstedts frihetspenna 2019 tilldelas Hédi Fried

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har beslutat att i år tilldela författaren och psykologen Hédi Fried utmärkelsen Torgny Segerstedts frihetspenna. Priset delas ut måndagen den 25 november klockan 18.00 i Torgny Segerstedtsalen på Göteborgs universitet. Arrangemanget är offentligt men kräver föranmälan.

Hédi Fried föddes 1924 i Sighet i nuvarande Rumänien. Efter att ha suttit i koncentrationsläger i Auschwitz och Bergen-Belsen kom hon 1945 till Sverige med en av de vita bussarna, en evakueringsaktion ledd av Folke Bernadotte. I Sverige utbildade Hédi Fried sig så småningom till psykolog och har bland annat arbetat med andra överlevande från Förintelsen och deras barn.

De fyra böckerna Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv och Livets pendel har alla som utgångspunkt hennes egna både personliga och professionella erfarenheter. Hon vill öka förståelsen för hur det är att försöka leva vidare efter ett trauma, en erfarenhet som delas av många flyktingar men som andra kan ha svårt att ta till sig.

Ett annat återkommande tema i Hédi Frieds författarskap är hur människans förmåga till anpassning bidrog till att Förintelsen blev möjlig – det sker en gradvis tillvänjning, människors vaksamhet och medkänsla trubbas av. Få tror att det onda kan drabba just dem. ”Vi lever ett lugnt liv, dagarna lunkar på, vi märket inget, förändringen sker steg för steg tills bilden plötsligt står klar och vi undrar: hur har detta kunnat hända? Livet lär oss att allt kan förändras på ett ögonblick, och man vet aldrig i förväg om förändringen leder till något bättre eller sämre”, skriver hon i boken Frågor jag fått om Förintelsen.

Hédi Fried vill bidra till att minnet av Förintelsen hålls levande så att nya generationer kan lära av historien. ”Om ungdomarna inte känner till sanningen, hur ska de då kunna värja sig för lögnen?”, som hon formulerar det i Ett tredje liv.

Den inställningen har även gjort henne till en flitig folkbildare och föreläsare i skolor, där hon alltid uppmanat eleverna att ställa raka frågor. År 2017 gav hon ut boken Frågor jag fått om Förintelsen som bygger på samtal med ungdomar och som kommit att spela en viktig roll i skolundervisningen.

Tidigare i år debuterade Hédi Fried som barnboksförfattare. I Historien om Bodri  får yngre läsare möta en flicka som älskar sin hund men hotas av en ond man som heter Adolf Hitler.

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har delat ut priset Frihetspennan varje år sedan 1996 till publicister som verkar i Segerstedts anda. Årets prisutdelning sker måndag den 25 november klockan 18. Platsen är Torgny Segerstedtsalen i Göteborgs universitets huvudbyggnad vid Vasaparken i Göteborg. Evenemanget är offentligt men kräver föranmälan, senast 21 november klockan 18. Anmäl dig här.

Eftersom pristagaren inte själv har möjlighet att närvara kommer pennan att mottagas av hennes barnbarn Samuel Fried. Överintendent Ingrid Lomfors från Forum för levande historia kommer att berätta om Hédi Fried och hennes gärning.

Så här säger Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne i sin motivering:

Hédi Fried har gjort det till sin livsuppgift att värna det öppna samhället. I böcker, artiklar och föredrag har hon – för att vi ska förstå de psykologiska och samhälleliga processer som gör ondskan möjlig – oförtröttligt vittnat om Förintelsens våld och om den förrädiska vägen dit. Under senare år har hon också framträtt som en frispråkig och klarsynt debattör som uppmanar dagens ledare att se de farliga mönstren och agera i tid för att motverka samtidens våldsbejakande extremism. Hédi Fried tilldelas därför Stiftelsen Torgny Segerstedts frihetspenna 2019.

Hédi Fried sommarpratade i Sveriges Radio 2015, lyssna gärna här. Hon har också uppmärksammats för att ha bjudit in svenska partiledare till sitt hem, vilket bland annat skildras i den här artikeln i Dagens Nyheter. Hennes budskap till politikerna var glasklart: Ni måste skynda er att agera – demokratin är i fara.

Lärarfortbildning om att erövra demokratin i vår tid

Välkommen till en heldag den 28 oktober med föreläsningar och workshoppar för pedagoger och skolledare på olika nivåer. Forskning, aktuella exempel och pedagogiska verktyg för det demokratistärkande arbetet i den pedagogiska verkligheten står på programmet.

Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne är med och ordnar den populära fortbildningsdagen ”Att erövra demokratin i vår tid”, som nu ordnas för fjärde gången.

I programmet medverkar bland andra Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, Anne Birgitta Nilsen, Oslo universitet, Daniel Poohl, Expo, och Camilla Sjöström, Forum för levande historia.

Christer Mattsson har lång erfarenhet av att arbeta som lärare och utvecklade det framgångsrika Toleransprojektet i Kungälv. Numera är han verksam vid Segerstedtinstitutet och som forskare vid Göteborgs universitet. Hans vetenskapliga artiklar finns här.

Anne Birgitta Nilsen är professor i lingvistik vid Oslo universitet. Hon har bland annat deltagit i forskningsprojektet DARE, Dialogue on radicalisation and equality, om hur unga reagerar på extremistiska budskap. Hon arbetar också med en kunskapsöversikt om insatser mot hatpropaganda.

Daniel Poohl är vd och chefredaktör på stiftelsen Expo, samt tidigare ledamot av styrelsen för Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne. Han är en av Sveriges ledande experter på extremhögern och en ofta anlitad som föreläsare hos organisationer och företag som vill förstå och motverka rasistiska organisationer och idéer. 

Camilla Sjöström är pedagog på myndigheten Forum för levande historia och har många råd kring hur lärare kan skapa ett tryggt samtalsklimat i klassrummet som gör det möjligt att diskutera svåra frågor. Mer information finns på myndighetens specialsida för lärare.

Fortbildningsdagen äger rum den 28 oktober kl 8 till 16 på Konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan, Göteborg.

Dagen genomförs i samarbete mellan Universitets och högskolerådet/Den globala skolan, Segerstedinstitutet, Lärarnas Riksförbund, Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne och Göteborgs Stad.

Målgrupp: Pedagoger och skolledare alla kategorier

Plats: Konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan, Göteborg

Pris: Seminariet är avgiftsfritt. Lunch, för- och eftermiddagsfika ingår

Anmäl dig senast 21 oktober här.  

Nya namn i Segerstedtstiftelsens styrelse

Till nya ledamöter av styrelsen för Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har utsetts Anna Skarhed och Monica Håkansson. Ny administrativt ansvarig – med titeln stiftelsesekreterare – är Christina Bergman.

Monica Håkansson Bild: Thomas Håkansson

Anna Skarhed var 2009-2018 justitiekansler och dessförinnan (2005-2009) justitieråd i Högsta domstolen. Monica Håkansson är auktoriserad redovisningskonsult och blir även ny ledamot av styrelsen för Segerstedtstiftelsens vänförening.

Christina Bergman är fil kand i socialantropologi. Hon har varit valobservatör för OSSE, framför allt på Balkan och i flera tidigare Sovjetrepubliker, och drivit internationella folkbildnings- och utvecklingsprojekt i Bosnien-Hercegovina och Palestina. Hon var under en längre period sekreterare och verksamhetsutvecklare på den nordiska folkhögskolan i Genève. De senaste elva åren har hon tjänstgjort som programhandläggare på Olof Palme International Center på västra Balkan.

Christina Bergman Bild: Misael Silvera

Styrelsen för Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne består i övrigt av Sara Stendahl (ordförande), Ulla Berglindh, Erik Blix, Sarah Britz, Lars Bäckström, Stefan Eklund, Anders Franck, Fredrika Lagergren Wahlin, Maria Sköld och Jesper Strömbäck.

Till nya ledamöter av styrelsen i stiftelsens vänförening har, förutom Monica Håkansson, utsetts Marika Andersson, rektor på Lövgärdesskolan i Göteborg, och Ulf Johanson, journalist och verksam som kommunikationsstrateg i Borås Stad.

Vänföreningens styrelse består i övrigt av Elisabeth Litsmark Nordenstam (ordförande), Mats Andrén, Thomas Erhag, Gunilla Ivarsson, Jenny Jernberg, Ulrika Nandra och Kristian Wedel.

Maxida Märak tog emot Frihetstonen 2019

Artisten och aktivisten Maxida Märak var ödmjuk och stolt när hon tog emot priset Frihetstonen på Bokmässan i Göteborg.

– Det är ofrånkomligt att inte prata om samtiden. Jag har svårt att förstå människor som har en röst men inte nyttjar den, sa hon i samtalet med Erik Blix på Bokmässan i Göteborg.

Maxida Märak ser sig själv som priviligierad. Som artist har hon medial makt, menar hon, och med den kommer också ett stort ansvar. Både genom sin musik och sin kamp för ursprungsbefolkningarnas rättigheter globalt använder hon sin röst och hon tycker att det är ”oförskämt att inte vara påläst”.

– Vi lever i en tid där ingen höjer på ögonbrynet om du säger att du är rasist. Det är helt okey, det är galet! Men jag vill inte ha rasister och nazister på gatorna. Och när jag säger det blir jag kallad extremist, sa hon och kritiserade de etablerade politiska partierna idag för att vara för lika, att det inte finns några tydliga skillnader mellan dem.

Maxida Märak menar att politikernas jakt på väljare mest liknar en pr-kupp i sociala media där de riskerar att missa en hel generation som faktisk vill prata politik, och se en verklig förändring. Samtidigt är hon försiktigt optimisisk, den politiska polariseringen till trots. Bland annat för att klimatfrågan blivit så stor.

– Vi som tillhör ursprungsbefolkningen har sett klimatförändringarna länge. Men ingen har lyssnat. Men jag tror på människans godhet, det är viktigt att hålla fram. Men tiden är knapp, sa hon och berättade också att hon precis köpt ett hus i Jokkmokk och lämnat Stockholm.

Priset Frihetstonen syftar till att uppmärksamma musikens roll såväl i frihetskamp som när det gäller att befästa människors självbestämmande.  

Maxida Märak tilldelas Frihetstonen 2019 med motiveringen:

Maxida Märak är människorättsaktivisten och rapartisten som ständigt förnyar och breddar sitt konstnärliga uttryck. Med rötterna i Sápmi och fötterna i urban hiphop höjer hon sin stämma för människor och folk som behöver få sina historia berättade.

Samtal om mediemångfald på Bokmässan

Vilka hot finns mot mångfalden inom massmedia? Den frågan kommer att diskuteras under Bok & Biblioteksmässan av universitetslektor Mathias A Färdigh och Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning.

Massmedias kris är i förlängningen ett hot mot demokratin och därmed en angelägenhet för alla. Men hur ser riskerna egentligen ut och vad kan göras?

För att utforska det ämnet ordnar Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne ett samtal under Bok & Biblioteksmässan i Göteborg fredag den 27 september. Mathias A. Färdigh, universitetslektor, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet diskuterar med Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning och ledamot av Stiftelsens styrelse. De kommer både att analysera både läget just nu och framtida utmaningar men även fundera över vilka lösningar som finns.

I en krönika i Borås-Tidning nyligen pekar Stefan Eklund på digitaliseringen som en avgörande faktor. Den har inte bara undergrävt tidningarnas annonsmarknad utan också skapat en grogrund för hot och hat, ett mönster som syns över hela världen. Eklund hänvisar särskilt till the Centre for Media Pluralism and Media Freedom för att visa hur genomgripande förändringen varit i Europa.

Samtidigt konstaterar Stefan Eklund: ”det existerar andra hot som vi inte lika ofta diskuterar. Två av dem hänger ihop och finns inom den kommersiella sfären; ägarkoncentrationen och den idag allt mer suddiga gränsen mellan reklam och journalistik.” Samtalet under Bokmässan kommer sannolikt att beröra många av de ämnena.

Kom till Göteborgs universitets monter, B 07:74, kl 14.30 på fredag 27 september för att lyssna och ställa frågor.

Artisten Maxida Märak får priset Frihetstonen 2019

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har beslutat tilldela rapartisten och aktivisten Maxida Märak utmärkelsen Frihetstonen 2019. Prisutdelningen sker den 28 september på Bok & Biblioteksmässan.

Maxida Märak är sångare och rappare som fyller sin musik med både samtidsreferenser och tradition. Många svenskar upptäckte henne 2015 då SVT sände dokumentärserien Sápmi Sisters om systrarna Maxida och Mimie Märak. Sedan dess har hon dykt upp i många sammanhang – som DJ, sångare, rappare, skådespelare och sommarpratare i radio.

I sin musik blandar Maxida Märak musikaliska uttryck, som bluegrass, hiphop och jojk. ”Vem annars skulle klämma in det vackra ordet skare, det hårda ytskiktet på snö, i en raplåt”, som Agnes Arpi uttrycker det när hon recenserar nya skivan Utopi i Göteborgs-Posten.

– Jag har andra referenser, med underjordiska väsen, korpar och örnar och annat med i mina texter. Det slår mig själv när jag lyssnar på musiken. Sápmi är alltid normen för mig och jag är nog ensam om det samiska perspektivet inom hiphopen, sa Maxida Märak i en intervju i tidningen Faktum 2017.

Engagemanget för samers rättigheter går som en röd tråd genom hennes arbete. Både i sin musik och i andra sammanhang lyfter Maxida Märak fram människorättsfrågor och antirasism.

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har beslutat tilldela henne utmärkelsen Frihetstonen med motiveringen:

Maxida Märak är människorättsaktivisten och rapartisten som ständigt förnyar och breddar sitt konstnärliga uttryck. Med rötterna i Sápmi och fötterna i urban hiphop höjer hon sin stämma för människor och folk som behöver få sina historia berättade.

Priset Frihetstonen syftar till att uppmärksamma musikens roll såväl i frihetskamp som när det gäller att befästa människors självbestämmande.  

Tidigare har ”Music Against Violence” i Göteborg, Gestaltensemblen, Romska musiksällskapet, Rickard Söderberg och Laleh fått utmärkelsen. 

Prisutdelningsceremonin äger rum under Bok & Bibliotek i Göteborg lördagen den 28:e september kl 16.30 i Göteborgs universitets monter (B07:74).

För mer information – kontakta Erik Blix, erik.blix@sverigesradio.se, 0707-54 07 00, eller Ulla Berglindh, ulla.berglindh@ped.gu.se, 0705-69 00 77.

Sök stipendium från Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne

Har du skrivit en universitetsuppsats på C- eller D-nivå om exempelvis demokrati eller mänskliga rättigheter? Då kan du vara behörig att söka stipendium från Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne. Sista ansökningsdag är 15 september.

Varje år delar Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne ut tre stipendier på vardera 3000 kronor för uppsatser som bidrar till kunskap inom områden Stiftelsen värnar, såsom demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet och civilkurage. Uppsatserna som kan komma ifråga kan vara skrivna inom flera olika vetenskapsområden. Överlämnandet sker i Göteborg i november i samband med utdelningen av Frihetspennan 2019.

För att vara behörig att söka ska du vara universitetsstudent på C- eller D-nivå. Uppsatsen ska ha skrivits läsåret 2018-2019. Bedömningen görs av en jury bestående av docent Marianne Molander-Beyer, universitetslektor Ulla Berglindh och professor emeritus Hain Rebas.

För att ansöka om stipendiet skickar du din uppsats och ett kort brev till samtliga juryledamöter: ulla.berglindh@ped.gu.se, marianne.molander-beyer@ped.gu.se och hain.rebas@gmail.com.

Kina tema när Johan Lagerkvist håller Segerstedtföreläsning

Riskerar demokratin att gå under? Kan länder som Kina lyckas med projektet att undergräva respekten för mänskliga rättigheter? Sådana frågor står i fokus den 1 april när professor Johan Lagerkvist håller årets Segerstedtföreläsning.

Bild: Juliana Wiklund

Johan Lagerkvist är  professor i Kinas språk och kultur vid Stockholms universitet där han bland annat forskar om kinesisk inrikespolitik, särskilt kraftfältet medier, internet och ideologi. Han har även beskrivit Kinas demokratiutveckling i boken Tiananmen Redux, om hur massakern vid Himmelska fridens torg påverkade den kinesiska demokratisynen. Johan Lagerkvist anlitas ofta som expert i svenska medier, bland annat skriver han regelbundet i Svenska Dagbladet.

Johan Lagerkvist följer också noga Kinas internationella inflytande och hur landet bidrar till att världen börjat röra sig i allt mer auktoritär riktning.

Så här beskriver han själv temat för årets Segerstedtföreläsning:

”Idag är frågan om Kinas makt och frammarsch i världen oerhört angelägen för alla länder och samhällen. Kina går starkt framåt på viktiga områden: ekonomi och handel, internationella relationer och diplomati, teknikutveckling, säkerhetspolitik och påverkansoperationer. Beroendet av Kina fortsätter därför att öka.

På ett område – situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratisering i både Kina och omvärlden – går dock trenden bakåt. Enligt många studier har de mänskliga rättigheterna utarmats över tid. I denna föreläsning diskuterar jag utifrån utvecklingen under de senaste tre decennierna hur denna situation har uppkommit.  Vilka är skyldiga till att världen idag befinner sig i detta olyckliga läge? Är det naiva och godtrogna västerländska demokratiers fel? Eller beror det på hur skickliga auktoritära länder i öst har manövrerat? Finns det någon möjlighet att vända den bakåtgående trenden för de universella mänskliga rättigheterna? Går det att finna något realistiskt och effektivt sätt att försvara och stärka dem?”

Föreläsningen är avgiftsfri och öppen för allmänheten. Den äger rum den 1 april kl 17.30 i Torgny Segerstedtsalen i  Göteborgs universitets huvudbyggnad i Vasaparken i Göteborg.

Äldre inlägg Nyare inlägg