Författare: Maria Sköld (sida 1 av 2)

Välkommen att söka uppsatsstipendium

Har du just skrivit en C- eller D-uppsats om ett ämne i Torgny Segerstedts anda? Då har du chansen att söka ett stipendium på 3000 kronor. Läs mer här om hur du gör.

Den 1 september är sista dagen för att söka stipendium från Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne. Vi delar ut tre stipendier för att belöna intressanta uppsatser inom ämnen som ligger nära Torgny Segerstedts gärning, till exempel demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet och civilkurage.

Uppsatserna som kan komma ifråga kan vara skrivna inom flera olika vetenskapsområden och ska ha lämnats in innevarande läsår till ett svenskt universitet.

Bedömningen görs av en jury bestående av docent Marianne Molander-Beyer, universitetslektor Ulla Berglindh och fil.lic. Anette Carlsson.

Utdelningen av stipendiet sker i november på Göteborgs universitet, i samband med den högtidliga prisceremonin för Frihetspennan, då stipendiaterna ges tillfälle att kort presentera sina uppsatser.

Skicka din uppsats senast den 1 september till Ulla Berglindh, som också kan svara på frågor ulla.berglindh@ped.gu.se

Tidigare belönade uppsatser

2017

”Eurafrican Geopolitics? A Qualitative Textual Analysis of the French Geopolitical Construction of Africa in the Post-Cold War Period” av Samuel Horgby, statsvetarstudent vid Göteborgs universitet.

 ”Teologiska perspektiv på ekonomisk globalisering – en jämförande analys av två teologers syn på globalisering, liberal marknadsekonomi och kapitalism i förhållande till kristen etik” av Liv Nyman från institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.

 ”Whose peace? A content of ideas of the underlying norms of democratic involvement in peacemaking – as improvers of circumstances for legitimate peace processes, or as complicating idealist norms” av Ludwig Prytz från institutionen Global Studies vid Göteborgs universitet.

Läs mer om pristagarna här.

2016

”Protest eller ideologi – vänsterpopulism och väljarbeteende i EU-parlamentsval” av Lisa Gastaldis, skriven inom ämnet Europakunskap vid Göteborgs universitet.

”Schmidbergers arv – om den unionsrättsliga konflikten mellan ekonomiska friheter och grundläggande rättigheter, konstitutionalism och det politiska” av Niclas Holmgren Persson, skriven inom ämnet Rättskunskap vid Göteborgs universitet.

”Good Governance Institutions and Economic Growth: Evidence from Sub-Saharan Africa” av Patrik Westraeus , skriven inom ämnet Utvecklingsstudier vid Göteborgs universitet.

 

Utställning med teckningar av Ragnvald Blix

I sommar går det att se Ragnvald Blix karikatyrteckningar på Arbetets museum i Norrköping. Blix arbetade nära Torgny Segerstedt och många av hans mest berömda bilder visades först i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Den norskfödde Ragnvald Blix var en svuren motståndare till fascism och nazism. Därför blev han tvungen att fly till Sverige efter den tyska ockupationen av Norge. I Sverige använde han pseudonymen Stig Höök när han fortsatte med sina satiriska kommentarer till samtidens extremism och våld.

Ragnvald Blix sätt att använda konst och komik för att driva med makten och utmana diktaturen var djärvt och betydelsefullt i hans samtid, då få andra vågade opponera sig mot övermakten. Men det är också viktigt i dag, tycker Arbetets museum i Norrköping, som valt att ordna en utställning med Ragnvald Blix teckningar under sommaren 2018.

– Att få visa de starka och uppkäftiga motbilder Ragnvald Blix vågade göra och som Torgny Segerstedt och många andra redaktörer i Europa valde att publicera, är att än en gång visa att vi kan lära oss av historien. Förstå hur viktiga våra satirtecknare och komiker är och vilken kraft skrattet är. Vi måste våga skratta åt makten, nu mer än någonsin, säger Carina Milde som är intendent på EWK-museet i ett pressmeddelande.

EWK-museet, uppkallat efter en annan känd satirtecknare, är en del Arbetets museum i Norrköping och det är där bilderna visas från den 12 maj till den 14 oktober. I utställningen ingår också texter ur boken ”Ragnvald Blix – karikatyrtecknaren som utmanade Hitler”, skriven av Rikke Petersson och utgiven av Folkuniversitetets Akademiska Press.

– En dröm har förverkligats; Blix ställs ut på EWK-museet i Norrköping. Med sin skarpa penna avslöjade Blix ondskan och hyckleriet i sin samtid. Vi påminns om nazismens brott som aldrig får glömmas bort, säger Rikke Petersson.

 

Björn Wiman föreläste på Vänföreningens årsmöte

Vänföreningens årsmöte den 15 maj inleddes med ett föredrag av Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Torgny Segerstedt-salen var förvånansvärt välfylld med tanke på det strålande försommarvädret.

Wiman hade valt rubriken ”Här ska tjatas! – om vikten av motstånd, förtvivlan och påstridighet i en tid då demokratin hotas”.

Han hade inspirerats när han läste en Idag-artikel av Torgny Segerstedt från 1933. Den inleddes med orden ”Här ska tjatas. Ja, just tjatas. För det behövs.” Hitler hade fått makten i Tyskland några månader tidigare. Framröstad på demokratisk väg.

Wimans röda tråd var : underskatta inte gaphalsarna, ”idioterna”. Tro inte att de kommer att snubbla på målsnöret, göra bort sig, kastas ut. Trump vann i USA, i Polen och Ungern sitter auktoritära ledare vid makten, populismen breder ut sig i det ena landet efter det andra. Det vi alldeles nyss trott var otänkbart börjar uppfattas som normalt.

Det finns klara paralleller mellan Segerstedts och vår tid. Taktiken är den samma, man väcker och spelar på människors rädslor. Men verktygen idag är så mycket effektivare. Och han påpekade att vi alla har ett ansvar också för det vi inte gör. ”Den som inte tjatar utan gäspar har ett ansvar. Det är dystrare nu i världen än på länge. Men vi får inte ge upp. Vi måste fortsätta tjata om vilka värden som står på spel.”

Björn Wiman fick många frågor från publiken. Om den amerikanska valprocessen, om det vikande intresset för att engagera sig politiskt, om mediernas förmåga att stå emot attackerna om ”fake news”. Men också, inte oväntat, en fråga om reaktionerna på hans artiklar om Svenska Akademien. Han svarade med glimten i ögat, ”nästan alla positiva, typ ”bra att du fortsätter tjata!”

 

Text: Anette Carlsson och Gunilla Ivarsson

Bilder: Håkan Berg

 

En kortare version av föredraget publicerades i Dagens Nyheter den 16 maj, läs det här.

Anders Danielsson höll årets Torgny Segerstedt-tal

Anders Danielsson höll årets Torgny Segerstedt-föreläsning den 13 mars. Han valde att fokusera på den balansgång öppna samhällen måste gå för att skydda sig mot terrorism och extremism.

Torgny Segerstedtsalen på Göteborgs universitet var fullsatt när Västra Götalands landshövding Anders Danielsson tog plats i talarstolen. Många var nyfikna på vad han hade att säga om ”Att värna friheten och öppenheten i en tid av växande extremism”.

– Det är väldigt hedersamt att bli årets Torgny Segerstedttalare, jag känner mig väldigt tacksam och ödmjuk, inledde han sitt tal.

Därefter handlade en stor del av anförandet om terrorism, en fråga som funnits högt upp på den internationella dagordningen sedan attentaten i USA den 11 september 2001. Terrorismbekämpning var också en viktig del av Anders Danielssons vardag under åren 2007 till 2012, då han var chef för säkerhetspolisen, Säpo.

Men det är inte alltid så enkelt att avgöra vad som är terrorism och det saknas en global definition. Däremot finns EU-lagstiftning, som Sverige gjort till sin.

– Reaktionerna på attackerna 2001 blottade viktiga skillnader i synen på kontraterrorism. USA hade ett militärt synsätt, presidenten talade om War on terror. I Europa ses terrorbekämpning som brottsbekämpning. Det ska utredas av rättsväsendet och skyldiga ska lagföras, förklarade Anders Danielsson.

Han tyckte att många, även i Europa, ändå drogs med i USA:s synsätt – att hämnd skulle utkrävas och att det gällde att ta i med hårdhandskarna.

– Sverige drogs in i hanteringen vid åtminstone ett känt tillfälle, vid den helt utomrättsliga hanteringen av två egyptiska medborgare som överlämnades till USA. Inget ansvar har ännu utdömts för det.

Under 2000-talet har öppna demokratier brottats med frågan om hur de kan skydda sin frihet från terrorhot – utan att ta till metoder om gör att friheten försvinner.

– Hur långt är vi beredda att gå som nation? Med tillräckliga befogenheter går nästan allt att stoppa – men till vilket pris?

Människor måste känna en sådan tilltro till staten att de godtar myndigheternas övervakning och kontroll. Om staten uppfattas som alltför repressiv förlorar den medborgarnas förtroende. Men det samma gäller om den inte har tillräckliga maktmedel för att förhindra terror.

Samtidigt betonade Anders Danielsson att terrorism förutsätter både vilja och förmåga. Och att det framför allt är hur samhället fungerar som har betydelse för om individer söker sig till extremistiska miljöer. Bland annat citerade han ur en relativt ny studie från Barnombudsmannen där unga intervjuats om varför de drogs till våldsextremistiska miljöer. Nästan alla vittnade om stor utsatthet och uppgivenhet – de hittade ingen annanstans där de togs emot.

Anders Danielsson varnade för att bara fokusera på hårdare tag i kampen mot terrorismen istället för att se till vad som lockar in människor i den miljön. Ett samhälle kan inte med enbart repression skydda sig mot terrorism.

– Inget samhälle går under till följd av terrorism. Hotet ligger inte i terrorismen i sig om den bemöts på rätt sätt. Men om motåtgärderna hotar de principer och värden som samhället vilar på – då är samhället i fara på riktigt.

Text: Maria Sköld

Bilder: Håkan Berg

 

Nya ledamöter i Stiftelsens styrelse

Nu har styrelsen för Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne fått två nya ledamöter – professor Mattias Goksör och chefredaktör Stefan Eklund.

Mattias Goksör är professor i fysik och sedan den 1 juli 2017 prorektor vid Göteborgs universitet. Samarbetet mellan Stiftelsen och Göteborgs universitet är viktigt, inte minst eftersom den av Stiftelsen finansierade professuren till Torgny Segerstedts minne finns där.

Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning.

Stefan Eklund är sedan 2010 chefredaktör på Borås Tidning, där han 1995 efter tiotalet år på chefsbefattningar på sport- och nyhetsredaktionerna blev tidningens kulturchef. 2008-2010 var han kulturchef på Svenska Dagbladet.

– Stiftelsen förvaltar det viktiga publicistiska arvet efter Torgny Segerstedt genom ett antal viktiga insatser för det fria ordet. Det är hedrande att få vara med och bidra till det arbetet, säger Stefan Eklund.

Styrelsen för Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne består i övrigt av Sara Stendahl (ordförande), Ulla Berglindh, Erik Blix, Anders Franck, Afrah Nasser, Daniel Poohl, Maria Sköld och Jesper Strömbäck. Förvaltare i styrelsen är Maj-Britt Anckar.

 

 

Stipendier för viktiga akademiska uppsatser

Ludwig Prytz, Liv Nyman och Samuel Horgby belönas för viktiga akademiska uppsatser i Torgny Segerstedts anda. De tre presenterade sina arbeten i samband med utdelningen av Frihetspennan den 30 november 2017 och fick också ta emot varsitt stipendium på 3000 kronor.

Bild: Håkan Berg

Samuel Horgby är statsvetarstudent vid Göteborgs universitet och belönas för uppsatsen ”Eurafrican Geopolitics? A Qualitative Textual Analysis of the French Geopolitical Construction of Africa in the Post-Cold War Period.”

Motiveringen lyder:

Samuel Horgby har utifrån en fransk aspekt givit ett välstrukturerat exempel på hur politiska tankemönster skapas och används, och härmed bidragit till viktiga perspektiv på kolonisation, alltfort ett ytterst angeläget ämne.

Samuel Horgbys uppsats kan läsas här: Eurafrican Geopolitics_S Horgby.

Bild: Håkan Berg

Ludwig Prytz läser på institutionen Global Studies vid Göteborgs universitet, där han skrivit den belönade uppsatsen ”Whose peace? A content of ideas of the underlying norms of democratic involvement in peacemaking – as improvers of circumstances for legitimate peace processes, or as complicating idealist norms”.

Motiveringen lyder:

Ludwig Prytz har i en metodmedveten och välskriven text givit goda exempel på en diskurs såväl kring nationsbegrepp, frihet och fredsskapande, som motsättningarna och balansgången mellan ideal/ grundläggande värden och realism/pragmatism.

Läs Ludwig Prytz uppsats här Whose peace_L_Prytz

Bild: Håkan Berg

Liv Nyman studerar vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet och får stipendium för uppsatsen ”Teologiska perspektiv på ekonomisk globalisering – en jämförande analys av två teologers syn på globalisering, liberal marknadsekonomi och kapitalism i förhållande till kristen etik”.

Motiveringen lyder:

 Liv Nyman guidar elegant, vetenskapligt och klarsynt läsaren genom en text med tydligt segerstedtskt fokus; religion, ekonomi, rättvisa, samhällsansvar och internationella konflikter i globaliseringens tid.

Här finns Liv Nymans uppsats Teologiska_perspektiv_L_Nyman

 

Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne delar varje år ut tre stipendier på vardera 3000 kronor för universitetsuppsatser på C- eller D-nivå som bidrar till kunskap inom områden som demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, religionsfrihet och civilkurage. Uppsatserna som kan komma ifråga kan vara skrivna inom flera olika vetenskapsområden.

Uppsatserna bedöms av en jury bestående av docent Marianne Molander-Beyer, universitetslektor Ulla Berglindh och fil.lic. Anette Carlsson.

 

2017 års Frihetspenna till Elisabeth Åsbrink

Det största hotet mot demokratin är vår rädsla. Det sa författaren Elisabeth Åsbrink i samband med att hon mottog Torgny Segerstedts Frihetspenna för 2017.

Allt sedan starten 1996 har Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne varje år delat ut Frihetspennan till en publicist som verkar i Torgny Segerstedts anda.

2017 års pristagare är författaren och journalisten Elisabeth Åsbrink, som ofta tagit sig an frågor kring mänskliga rättigheter, demokrati och tolerans. Hon tilldelas priset med följande motivering:

Elisabeth Åsbrink har med sina skickligt berättade och gestaltade facklitterära texter och i sin dramatik skapat en ekokammare där de europeiska efterkrigskonflikter, vilkas konsekvenser vi ännu idag kämpar med, ljuder genom tiden och där det djupt personliga blir allmängiltigt och angeläget för oss alla. Därför tilldelas Elisabeth Åsbrink Torgny Segerstedts frihetspenna för 2017.

I samband med prisutdelningen den 30 november höll hon en föreläsning om vad vi alla kan göra för att värna demokratin.

– Jag tänkte tala om en svensk värdering som vi alla är inblandade i och ansvariga för, inledde hon.

Talet blev sedan en hyllning till tilliten. Fortfarande hör Sverige till de få länder i världen där de flesta människor anser att det i allmänhet går att lita på andra. I sådana länder står demokratin i allmänhet stark. Om däremot misstron breder ut sig – gentemot medmänniskor och institutioner – blir det lätt för populism och terrorism att få fäste.

Elisabeth Åsbrink ser en tydlig sådan risk i dagens Europa, inklusive Sverige.  Det sprids en rädsla som kan få människor att sluta lita på institutioner och myndigheter, samtidigt som allt fler misströstar om framtiden.

– Om vi låter det fortgå blir det förödande för demokratin. Utan tillit – ingen demokrati, sa hon.

Elisabeth Åsbrink läste också högt ur en kulturartikel hon skrev i Dagens Nyheter den 8 april just på temat tillit. Det var en dag då många svenskar var rädda,  dygnet efter terrorattentatet i Stockholm. I sin text varnade Elisabeth Åsbrink för hur rädslan kan få oss att göra just det terrorister och populister vill – tappa tron på varandra.

Bild: Håkan Berg

– Det handlar om att skapa en avgrund mellan människa och människa. Att vi drar oss längre ifrån varandra. Att vi ser på varandra med misstänksamhet. Granaten med overklighet detonerar och våra vanliga perspektiv förvrängs, läste Elisabeth Åsbrink ur DN-artikeln.

Men i sin föreläsning slog Elisabeth Åsbrink också an en hoppfull ton.

– Det görs många jämförelser med 1930-talet, att vår tid skulle påminna om då. Men jag tycker att det är en missriktad jämförelse. Då hade vi massarbetslöshet och fattigdom i Europa. Tanken om mänskliga rättigheter fanns inte. Om en stat bestämde sig för att mörda sina medborgare ansågs det vara statens inre angelägenhet.

Att hela tiden se likheter med 1930-talet riskerar att göra oss lamslagna inför en fara som uppfattas som ödesbunden, anser Elisabeth Åsbrink. I stället ser hon många likheter mellan vår tid och det år som utgör utgångspunkten för hennes senaste bok, 1947.

Även 1947 fanns det många flyktingar i Europa som kämpade för att återuppbygga sina liv, men som ofta inte var välkomna någonstans. Då liksom nu försökte fascister och nazister nätverka för att växa som rörelser.

Men det fanns också en stark tanke att det som hade hänt aldrig skulle få hända igen. På politisk nivå talades det om universalism, att vi alla är lika. Eleanor Roosevelt ledde en kommission som utarbetade den Universella deklarationen om mänskliga rättigheter. Steg för steg byggdes sedan ett internationellt juridiskt system för att värna de mänskliga rättigheterna, med stärkt skydd för minoriteter, en konvention mot folkmord, Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och en rad konventioner och organ på FN-nivå.

Allt det har skapat en grund för demokrati och mänskliga rättigheter som saknades på 1930-talet och som det nu är vår sak att skydda.

– Här står vi i vår demokrati och vi ska vara rädda om den. Vi behöver se oss omkring och se vad som hotar den. Och då måste vi reagera. Ser du hakkors, så ta bort det. Vi kan alla göra små handlingar som får stora konsekvenser. Det är så vi konkret skyddar demokratin.

– Vi ska vara tänkande, vaksamma och empatiska. Och vi kan gärna debattera demokratin. Men vi ska inte vara rädda.

 

Hela Elisabeth Åsbrinks föreläsning kommer att ges ut i Stiftelsen Torgny Segerstedts Minnes årsskrift 2018.

Bilderna är tagna av Håkan Berg.

Lyckad fortbildningsdag om demokrati för lärare

Fortbildningsdagen ”Att erövra demokratin i vår tid” med lärare på olika nivåer som målgrupp genomfördes för andra gången den 31 oktober. Även i år med gott resultat och med betydligt fler deltagare än förra året.

Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne var medorganisatör till fortbildningsdagen som ägde rum i Göteborg. Övriga arrangörer var huvudorganisatören Den Globala Skolan/Universitets- och högskolerådet, i samarbete med Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, Lärarnas Riksförbund och Göteborgs Stad.

Även i år innehöll dagen en kombination av föreläsningar och workshops. Tanken med det upplägget är att de deltagande lärarna ska få både kunskapspåfyllning och konkreta handfasta redskap att använda i klassrummet.

Christer Mattsson från Segerstedtinstitutet talade i sin föreläsning bland annat om behovet av ett ”lärarlyft” i demokratifrågor. Han menade att lärare gärna lägger över det pedagogiska uppdraget när det gäller ämnen som demokrati och våldsbejakande extremism på civilsamhällets organisationer, till exempel stiftelsen Expo.

– Tror vi att det ansvaret ska ligga på skolan bör denna också få resurser för att kunna genomföra detta. Då räcker det inte med ordrika kommunala handlingsplaner, sa Christer Mattsson.

Göran Larsson, professor i religionshistoria talade liksom förra året om hur globala konflikter blir lokala frågor, och att mycket bottnar i okunskap om olika religioner. Han menade också att många som kommer till Sverige som öppet religiösa ofta har det jobbigt. Det kan vara svårt att vara öppet religiös i Sverige som nyanländ, det bryter mot den existerande sekulära normen.

Elisabeth Åsbrink, journalist och författare, talade utifrån två av sina böcker, ”1947” och ”Och i Wienerwald står träden kvar”. Åsbrink, som också är 2017 års mottagare av Torgny Segerstedtstiftelsens Frihetspenna, leddes i sin research för Wienerwaldboken till den svenske nazistledaren Per Engdahl och IKEA-grundaren Ingvar Kamprad. Hon återger hur den unge Kamprad blir bästa vän med bokens huvudperson, den judiske flyktingpojken Otto Ullman, men också hur Kamprad vid den tiden hyser sympatier för nazismen. Det var också i en TV-intervju med Elisabeth Åsbrink som Kamprad 2010 sa att han ”kommer att vidhålla till sin död att Engdahl var en stor man”. Det uttalandet väckte negativ uppmärksamhet även internationellt, och som ett motdrag donerade IKEA mer än 60 miljoner USD till FN:s flyktingorgan UNHCR.

Elisabeth Åsbrink beskrev också Sverigedemokraternas rötter som kan spåras till BSS (Bevara Sverige svenskt), där många av grundarna hade kopplingar till nazism och fascism. Denna bakgrund hos SD skiljer dem från de högerradikala partierna i Danmark och Norge som Elisabeth Åsbrink betecknade som rena missnöjespartier.

Under dagen hölls också tre mer handfasta workshop-övningar. Jonathan Leman från Expo behandlade extremhögerns pågående propagandamaskineri och gick igenom de symboler som används i den världen. Johan Lilly Nyberg, undervisningsråd vid Skolverket, pratade om hur lärare kan använda Europarådets nu översatta material ”Att undervisa om kontroversiella frågor”. Dessutom ledde Helena Hermansson, Åsa Ohlsson och Mathias Ewaldsson från Toleransprojektet i Borlänge övningar kring hur vi identifierar ”svenskhet”.

I år deltog 80 lärare i fortbildningsdagen som hölls i Konferenscentrum Wallenberg på Medicinareberget i Göteborg. Vänföreningen bidrog med arbetsinsatser och presentation av den egna verksamheten, inklusive utdelning av böcker och skrifter. Nu ska dagen utvärderas, men det är sannolikt att den återkommer 2018.

 

Text och Foto:

Gunilla Ivarsson och Anette Carlsson, Vänföreningens representanter i arbetet med Fortbildningsdagen.

 

 

Nya ledamöter i Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne

Journalisten Afrah Nasser och professor Jesper Strömbäck är nya ledamöter i Stiftelsen Torgny Segerstedts Minnes styrelse.

Afrah Nasser blev känd som journalist och bloggare under den arabiska våren, då hon hjälpte omvärlden förstå vad som skedde i hennes hemland Jemen. Numera bor hon i Göteborg, men är fortfarande en ofta anlitad expert i frågor om Jemen och mänskliga rättigheter. Hon är bland annat chefredaktör för onlinemagasinet Sana’a Review, som hon själv grundat.

Afrah har för sin bevakning av sitt krigsdrabbade och isolerade hemland tilldelats Publicistklubbens Dawit Isaakpris, Pennskaftspriset och CPJ:s (Committee to Protect Journalists) internationella pressfrihetspris.

Jesper Strömbäck är en av Sveriges mest inflytelserika medieforskare och ledde den av regeringen tillsatta Framtidskommissionen om framtida samhällsutmaningar.

Han är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid centrumbildningen Demicom vid Mittuniversitetet. Sedan flera år tillhör han ledningsgruppen för Network of European Political Communication Scholars (NEPOCS).

Han är också biträdande redaktör för Political Communication och ledamot av styrelserna för Institutet för framtidsstudier och Futurion.

Mäktig manifestation i Göteborg 30 september

Många samlades utanför Domkyrkan i Göteborg för att höra texter av Anne Frank, Sebastian Haffner, Kaj Munk, Ture Nerman, Rosa Parks, Torgny Segerstedt och andra skribenter.

 Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne var en av arrangörerna bakom manifestationen Ord för motstånd och medmänsklighet den 30 september. Initiativet kom från tidskriften Författaren och dess chefredaktör Lisa Bjurwald, som ville markera mot nazistiska NMR:s demonstration samma dag.

Totalt var det 21 författare, journalister och andra som läste dikter, utdrag ur romaner, dagboksanteckningar, tidningsartiklar och andra texter med udden riktad mot rasism och nazism.

En av de medverkande var skådespelaren Anna Söderling, som sitter i styrelsen för Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne. Hon valde att läsa Torgny Segerstedts Idag-artikel från den 3 februari 1933, en tidig varning för de tyska nazisterna som hade tagit makten bara fyra dagar tidigare. Artikeln, som avslutas med orden ”Herr Hitler är en förolämpning”, blev inte minst uppmärksammad för att den fick den tyske riksministern Hermann Göring att protestera i ett hotfullt telegram.

Bakom arrangemanget stod även Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Kyrka mot rasism, Tillsammans för Göteborg och Göteborgs interreligiösa råd.

 

Äldre inlägg