Anders Danielsson höll årets Torgny Segerstedt-föreläsning den 13 mars. Han valde att fokusera på den balansgång öppna samhällen måste gå för att skydda sig mot terrorism och extremism.

Torgny Segerstedtsalen på Göteborgs universitet var fullsatt när Västra Götalands landshövding Anders Danielsson tog plats i talarstolen. Många var nyfikna på vad han hade att säga om ”Att värna friheten och öppenheten i en tid av växande extremism”.

– Det är väldigt hedersamt att bli årets Torgny Segerstedttalare, jag känner mig väldigt tacksam och ödmjuk, inledde han sitt tal.

Därefter handlade en stor del av anförandet om terrorism, en fråga som funnits högt upp på den internationella dagordningen sedan attentaten i USA den 11 september 2001. Terrorismbekämpning var också en viktig del av Anders Danielssons vardag under åren 2007 till 2012, då han var chef för säkerhetspolisen, Säpo.

Men det är inte alltid så enkelt att avgöra vad som är terrorism och det saknas en global definition. Däremot finns EU-lagstiftning, som Sverige gjort till sin.

– Reaktionerna på attackerna 2001 blottade viktiga skillnader i synen på kontraterrorism. USA hade ett militärt synsätt, presidenten talade om War on terror. I Europa ses terrorbekämpning som brottsbekämpning. Det ska utredas av rättsväsendet och skyldiga ska lagföras, förklarade Anders Danielsson.

Han tyckte att många, även i Europa, ändå drogs med i USA:s synsätt – att hämnd skulle utkrävas och att det gällde att ta i med hårdhandskarna.

– Sverige drogs in i hanteringen vid åtminstone ett känt tillfälle, vid den helt utomrättsliga hanteringen av två egyptiska medborgare som överlämnades till USA. Inget ansvar har ännu utdömts för det.

Under 2000-talet har öppna demokratier brottats med frågan om hur de kan skydda sin frihet från terrorhot – utan att ta till metoder om gör att friheten försvinner.

– Hur långt är vi beredda att gå som nation? Med tillräckliga befogenheter går nästan allt att stoppa – men till vilket pris?

Människor måste känna en sådan tilltro till staten att de godtar myndigheternas övervakning och kontroll. Om staten uppfattas som alltför repressiv förlorar den medborgarnas förtroende. Men det samma gäller om den inte har tillräckliga maktmedel för att förhindra terror.

Samtidigt betonade Anders Danielsson att terrorism förutsätter både vilja och förmåga. Och att det framför allt är hur samhället fungerar som har betydelse för om individer söker sig till extremistiska miljöer. Bland annat citerade han ur en relativt ny studie från Barnombudsmannen där unga intervjuats om varför de drogs till våldsextremistiska miljöer. Nästan alla vittnade om stor utsatthet och uppgivenhet – de hittade ingen annanstans där de togs emot.

Anders Danielsson varnade för att bara fokusera på hårdare tag i kampen mot terrorismen istället för att se till vad som lockar in människor i den miljön. Ett samhälle kan inte med enbart repression skydda sig mot terrorism.

– Inget samhälle går under till följd av terrorism. Hotet ligger inte i terrorismen i sig om den bemöts på rätt sätt. Men om motåtgärderna hotar de principer och värden som samhället vilar på – då är samhället i fara på riktigt.

Text: Maria Sköld

Bilder: Håkan Berg